Att återanskaffa ett träd – En empirisk studie beträffande möjligheten att beräkna skadeståndet med ledning av återanskaffningskostnaden

Abstract

Att den som utan tillåtelse avverkar träd på̊ annans fastighet ådrar sig skadeståndsskyldighet är ovedersägligt. På vilka grunder storleken på̊ det skadeståndet ska beräknas var dock länge en fråga som var föremål för diskussion eftersom den vägledning som fanns att tillgå̊ var ålderstigen och inte gav något definitivt svar. Frågan togs upp av HD i NJA 2015 s. 199. Utfallet blev att beräkningen i första hand ska ske med anledning av återanskaffningsvärdet, men för att återanskaffning ska kunna ske måste det gå̊ att anskaffa likvärdiga ersättningsträd som de avverkade. Detta ansågs dock i praktiken endast vara möjligt i begränsade fall. I de fall då återanskaffning inte är möjligt, alltså̊ då den förstörda egendomen anses vara unik, ska beräkningen av skadeståndet i stället grunda sig på̊ fastighetens minskade försäljningsvärde – ett värde som för att undvika materiellt otillfredsställande resultat kan uppskattas till ett skäligt belopp. Således skulle man kunna säga att huvudregeln om återanskaffning i realiteten blir undantaget vad gäller ersättning för olovlig avverkning av träd. Avgörandet baserades till stor del på de deltagande justitierådens allmänna antaganden om de praktiska möjligheterna att ersätta träd av olika storlek och ursprung. Dessa antaganden om verkligheten har ifrågasatts av såväl landskapsarkitekter som arboristeter där det bland annat har hävdats att i princip alla träd går att ersätta – möjligheten att återanskaffa ett likvärdigt träd anses snarare vara en ekonomisk fråga än en praktisk. Under de år som har gått sedan NJA 2015 s. 199 meddelades har en klar majoritet av samtliga yrkanden om ersättning för olovlig avverkning av träd grundat sig på en beräkning enligt återanskaffningsvärdet, det värde som HD endast ansåg vara tillämpligt i begränsade fall. Uppsatsens syfte är att analysera vilka möjligheter en person som har lidit skada med anledning av olovlig avverkning av träd har att få skadeståndet beräknat med grund i återanskaffningsvärdet, i ljuset av den argumentation som förs av HD i NJA 2015 s. 199. Detta både vad avser hur de faktiska möjligheterna har sett ut sedan domen föll, men även vad avser framtida situationer. Uppsatsen undersöker även i vilken mån det finns fog för det relativt snäva utrymmet till återanskaffning av träd som lämnas utav HD.