I verket Blues Baby Blues har upplevelser av psykisk ohälsa under graviditet och/eller spädbarnsperioden översatts till rörlig bild, ljud, musik och monolog. Sarah Schmidt gick ut med en förfrågan efter föräldrars erfarenheter och berättelser om perinatal depression. Utgångspunkten som gavs var tre olika upplevelser och tillstånd, en dröm, ett kroppsligt tillstånd, och ett beteende. Till verket har konstnärer, musiker och skådespelare bjudits in till att tolka berättelserna. Verket tillägnas ett i många fall stigmatiserat tillstånd som det pratas alltför lite om och som alltför många upplever varje dag. Under två dagar förvandlades Atalantes scen till en installation med flera olika medier. Publiken kunde besöka den i ensamhet på dagtid. Under lördagskväll framfördes olika framträdanden och performance, och på söndagkvällen genomfördes ett samtal med perinatal depression och kreativitet som grundtema. Medverkande: Animation: Sebastian Drab Dramatiserade Monologer: Josefin Neldén, Sofia Pekkari Konstruktion: Christina Silverhielm Musik/Ljud: Klara Andersson, Viljam Nybacka Performance: Anna Emilsson, Karin Sandberg ft. Trinidad Carrillo Samtal: Mikaela Björkman, Cecilia Pettersson Teknik: Klara Goliger, Peter Götzlinger, Patrik Lindberg Nowotny Mammor med barn på film: Eleftheria Gerofoka med Paris, Sara Brolund de Carvalho med Unni, Christina Silfverhielm med Leo Historier: Föräldrar som delat med sig av sina historier. Mamma till Mamma.