Simundervisning i Idrott och Hälsa. En forskningsöversikt med anknytning till formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.

Abstract

Simundervisning är ett viktigt moment i skolan eftersom det kan förebygga drunkningsolyckor i samhället. En lärare i ämnet Idrott och Hälsa bör vara väl medveten om riskerna som finns med simundervisning, men också kunna överföra simkunskaper samt livräddande moment till elever. Simundervisningen, tillsammans med friluftsliv och dans, har visat sig utgöra endast 18 procent av idrottsundervisningen, istället prioriteras andra aktiviteter. Det krävs fler insatser från samhällskrafter från olika håll så att fler elever når de kunskapskrav som gäller simning. Den största påverkan på simundervisningen är tid, utrymme och ekonomi. Dessutom påverkas simundervisningen av lärarens egna kunskaper inom ämnet, samt prioriteringar och tolkningar av styrdokumenten. Syftet var att kartlägga forskning kopplad till simundervisningen inom ramen för ämnet Idrott och Hälsa genom att uppmärksamma läroplanstexter, lärarens tolkning och elevernas upplevelser som utgör de tre arenorna. Formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Ett systematiskt urval av artiklarna relevanta till frågeställningarna genomfördes baserat på exklusions- och inklusionskriterier och studiens syfte och frågeställningar. Resultaten som baserades på internationell forskning indikerade på att simning bör stå mer konkret utskrivet i läroplanen eftersom att det är ett livräddande moment i ämnet Idrott och Hälsa. Simundervisning är komplext eftersom det skiljer sig från andra moment i Idrott och Hälsa där bland annat ekonomi, tid och bullrig miljö sätter ramarna för undervisningen. Formativ kamratbedömning, videoåterkoppling och individualisering var metoder läraren implementerade i undervisningen som kunde gynna elevernas utveckling inom ämnet. Majoriteten av elever höll med om att simning är ett viktigt moment i Idrott och Hälsa.