Examensarbeten ämneslärarstudenter
Browse by
Recent Submissions
-
Färre än 10 likes = ? En forskningsöversikt om sociala mediers påverkan på kroppsideal och undervisning bland ungdomar.
(2022)Idrott och hälsa är ämnet som skolungdomar har mest extrema åsikter om. Antingen finner många att det är det roligaste och mest givande ämnet som skolan erbjuder, eller så är det raka motsatsen. Mycket av de negativa ... -
Hållbar hälsa. Vad påverkar hälsan ur ett salutogent perspektiv och hur kan Idrott och hälsa-lärare medverka i den processen?
(2022)Begreppet hälsa är brett och mångfacetterat. I dagsläget är det ett frekvent använt begrepp i många olika sammanhang, inte minst i skolan. De utmaningar som finns kopplat till folkhälsan världen över är något som ständigt ... -
Negativa erfarenheter av idrott och hälsa i skolan. En forskningsöversikt ur ett könsperspektiv.
(2022)Syftet med vår forskningsöversikt är att sammanställa studier av elevers negativa erfarenheter inom idrott och hälsa utifrån ett könsperspektiv. Mer specifikt vill vi sammanställa skillnader mellan elevers negativa ... -
Livslång fysisk aktivitet. En forskningsöversikt om idrott och hälsans påverkan på elevernas fysiska aktivitet utanför skolan.
(2022)Ett mål för idrott och hälsa är att förbereda elever för livslång fysisk aktivitet. Tidigare forskning visar att detta mål inte är väl förankrat i praktiken. Syftet med forskningsöversikten är därför att ge en överblick ... -
Teaching Games for Understanding. Spelbaserat lärande i Idrott och hälsa
(2022)Bakgrund: Bollaktiviteter är och har varit ett vanligt förekommande inslag i idrott och hälsa undervisningen. Det har funnits en tradition av att lärare undervisar på ett direkt sätt, där läraren är i centrum, undervisningen ... -
Matkulturer och mattraditioner. En litteraturstudie om matvalens påverkan på hem- och konsumentkunskapsundervisningen
(2022)Främjar undervisningen i hem-och konsumentkunskap en positiv syn på mat och de olika kulturer som finns hos de olika eleverna? Är lärarens inverkan på elever positiv, eller kan läraren ha en negativ inverkan på elevernas ... -
Medvetna val är inte synonyma med hälsosamma val. Elevers möjligheter att utveckla food literacy i hem- och konsumentkunskap enligt Lgr22 och ämnets nya timplan.
(2021)Ojämlika hälsokunskaper kan orsaka att barn och ungdomar utvecklar övervikt och fetma. Det är viktigt att elever utvecklar kunskaper kring näring och hälsosamma kostval för att främja hälsan. Undervisning i hem- och ... -
Läroplansvaliditet i hem- och konsumentkunskap. En kvalitativ studie om hur lärare synliggör kopplingen mellan styrdokument och undervisningspraktiker.
(2019)Skolans uppdrag sedan 1962 är att lära barn och ungdomar om det svenska samhällets demokratiska grund. I skolan idag är bedömning en stor del av den pedagogiska verksamheten och denna ska ha sin grund i kursplan, planering ... -
Kostundervisning i skolämnet hem- och konsumentkunskap – Lärares didaktiska val och tankar kring teori och praktik.
(2021)Kostundervisning betraktas som ett kärntema inom hem- och konsumentkunskap. Läraren behöver kontinuerligt göra ställningstaganden i sin undervisning vad gäller innehåll, arbetsmetoder och elevinflytande. Forskning har dock ... -
”Jag ser er alla när ni bakar bullar”. Lärares perspektiv på likvärdig bedömning av det praktiska arbetet i hem- och konsumentkunskap.
(2021)Bedömning är en viktig del av lärarens uppdrag i skolan för att kunna sätta rättvisa betyg på eleverna. I hem- och konsumentkunskapen sker en stor del av bedömningen av elevernas praktiska kunskaper och förmågor vilket kan ... -
Hälsa ur ett elevperspektiv. Uppfattningar och erfarenheter av undervisning om hälsa i hem- och konsumentkunskap.
(2019)Det holistiska och dynamiska begreppet hälsa diskuteras ofta i medier av olika slag och är dessutom ett centralt perspektiv i ämnet hem- och konsumentkunskap (HKK). HKK ska ge elever möjlighet att utveckla flera viktiga ... -
”Hur jag än försöker trolla, så får jag inte riktigt till det.” En fenomenografisk studie om lärares uppfattningar gällande formativ bedömning i skolämnet hem- och konsumentkunskap.
(2019)Att lärare sätter betyg är ett myndighetsutövande och en viktig del av lärares uppdrag. Det är alltså både nödvändigt och ofrånkomligt att lärare bedriver bedömning i sitt arbete. Den formativa bedömningen har blivit alltmer ... -
”Det är viktigt på HKK-lektionerna också, men då lagar vi mest mat” - 15-åringars uppfattningar av undervisning om arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv i hem- och konsumentkunskap.
(2019)Begreppet jämställdhet har länge varit en del av skolans och hem- och konsumentkunskapens (HKK) läroplan. I HKK ska eleverna få lära sig hur man delar upp arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. Det har ... -
”Det mesta är ju jättebra”. Hem- och konsumentkunskapslärares åsikter om food literacy i undervisningen.
(2018)Food literacy utvecklades i Australien för att öka kunskapen till mat och därmed minska den ohälsosamma livsstilen. Begreppet innehåller tre perspektiv: kunskaper, färdigheter och förmågor och under dessa tre perspektiv ... -
Att undervisa om näring i hem-och konsumentkunskap nu och efter läroplansskiftet.
(2021)Kunskaper om näring är väsentligt för individer att utveckla för att förhindra eventuella folksjukdomar, övervikt och diabetes. I ämnet hem- och konsumentkunskapens kursplan Lgr11 ska eleverna undervisas om ämnet näring. ... -
”Då fastnar det mer i huvudet!” En fallstudie om undervisningspraktiker i skolämnet hem- och konsumentkunskap.
(2018)Ämnet hem- och konsumentkunskap ska lära ut många stora saker på lite tid. För att klara av det krävs en god planering och effektiva undervisningspraktiker. Den här studien ämnar kartlägga undervisningspraktiker i hem- och ... -
Elever vill tävla. En kvalitativ studie om tävlingsmomentet i skolämnet Idrott och Hälsa.
(2018)Tävlingsmomentet har länge varit närvarande i skolans ämne idrott och hälsa. Detta trots att det redan år 1970 rapporterades om att det finns vissa risker med denna undervisning. Tidigare forskning inom ämnet visar att ... -
“Hej är världens bästa ord anser jag”. En kvalitativ studie om hur lärare i idrott och hälsa arbetar med relationsorienterade lärarbeteenden
(2018)Den svenska folkhälsan blir allt sämre och det kan ses höra ihop med våra barns och ungdomars minskade fysiska aktivitet. För många av dessa barn och ungdomar är skolämnet idrott och hälsa deras enda chans till fysisk ... -
Ju mer jag lär mig, ju mer inser jag hur lite jag vet. En kvantitativ studie om inkludering av elever med funktionsnedsättningar i ordinarie undervisning i Idrott och Hälsa
(2018)Begreppet funktionsnedsättning är ett vitt begrepp som innefattar tillfälliga som kroniska nedsättningar av antingen fysisk, mental eller biologisk karaktär. Att elever med sådana begränsningar ska delta i den ordinarie ... -
På elevernas planhalva. En kvalitativ intervjustudie som belyser högstadieelevers normföreställningar om ämnet Idrott och hälsa.
(2019)I kursplanen för Idrott och hälsas står det beskrivet att elever förväntas kunna ta ställning till hur deras val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön. Ytterst lite ...