dc.contributor.author | Fernfelt, Emelie | |
dc.contributor.author | Hjalmarsson, Caroline | |
dc.date.accessioned | 2022-05-27T17:47:23Z | |
dc.date.available | 2022-05-27T17:47:23Z | |
dc.date.issued | 2022-05-27 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/71838 | |
dc.description.abstract | Bakgrund Under 2020 kunde totalt 1458 människor återupplivas från ett hjärtstillestånd som
många gånger leder till en förvärvad hjärnskada. Konsekvenserna efter en förvärvad
hjärnskada kan påverka de kognitiva, fysiska och psykologiska funktionerna. Denna
påverkan kan inverka på personens utförande av dagliga aktiviteter och identitet.
Arbetsterapeut är ett yrke som arbetar med det dagliga aktivitetslivet och att det ska
fungera och hitta en balans. Det har framkommit ett kunskapsgap kring
arbetsterapeutens del i rehabiliteringen med patienter med förvärvad hjärnskada efter
hjärtstillestånd.
Syfte Studiens syfte var att belysa arbetsterapeuters professionella resonemang av att arbeta
med patienter med förvärvad hjärnskada efter hjärtstillestånd.
Metod Studien baserades på en kvalitativ metod med induktiv ansats. Fem arbetsterapeuter
inom arbetsterapeutisk rehabilitering av patienter med förvärvad hjärnskada efter
hjärtstillestånd intervjuades genom en semistrukturerad intervju med öppna frågor.
Insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt
från Graneheim och Lundman.
Resultat Analysen mynnade ut i fyra kategorier: Utmaningar i den arbetsterapeutiska
rehabiliteringen, Vikten av teamsamverkan, Arbetsterapeutens upplägg samt
Arbetsterapiprocessen. Utifrån kategorierna identifierades nio underkategorier.
Slutsats Utifrån deltagarnas professionella resonemang framkom det att arbetsterapeutisk
rehabilitering inom förvärvad hjärnskada efter hjärtstillestånd behöver ett utarbetat
arbetssätt med tydliga riktlinjer och arbetsterapiprogram. Deltagarna uttryckte att de
inte klarar arbetet utan teamsamverkan, klientcentrering och att få ha det genuina
fokuset på aktivitet. Deltagarna uttrycker en önskan om att få ett mer utarbetat
arbetssätt och således behövs mer forskning kring forskningsämnet. De bekräftar
således studiens kunskapsgap. Förhoppningen är att föreliggande studie ska bidra med
ett startskott till mer forskning och ett evidensbaserat arbetssätt. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.subject | Arbetsterapi, Hjärtstillestånd, Förvärvad hjärnskada, Hjärnskada | en_US |
dc.title | “VI HAR INGET SPECIFIKT VÅRDPROGRAM SÅ ELLER ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR DEM HÄR, DET HAR VI INTE” | en_US |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi | swe |
dc.contributor.department | Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology | en |
dc.type.degree | Student essay | |