FAKTORERNA BAKOM FINANSIELL STRESS I KOMMUNER - En kvantitativ studie om vad som inverkar på kommuners följsamhet av balanskravet

Abstract

Syfte: Uppsatsen syftar till att utröna vilka faktorer som påverkar kommuners finansiella hållbarhet och dess möjlighet att efterleva lagstiftarens krav på ekonomi i balans (det s.k. balanskravet). Genom inhämtande av offentliga data och statistik söker studien undersöka vilka omständigheter som tenderar att korrelera med att balanskravet ej uppfylls. Tyngdpunkt har lagts på såväl externa som interna förklaringsmekanismer, där bland annat befolkningsförändring, soliditet och politiskt styre undersökts och satts i relation till kommuners balanskravsresultat. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av tidigare empiri och forskning. Härlett ur tidigare studier inom ämnet finansiell stress/financial distress har fem hypoteser om potentiella förklaringsfaktorer för ett ej uppfyllt balanskrav konstruerats. Metod: Studien tar en kvantitativ och statistisk ansats där en totalundersökning av Sveriges 289 primärkommuner har genomförts för undersökningsperioden 2013–2020. Offentlig data och statistik har inhämtats och bearbetats i SPSS för att testa hypoteser och besvara frågeställning. Resultat: Av genomförd studie att döma kan slutsatsen dras att mer än hälften (56,7%) av kommunerna minst en gång under perioden 2013–2020 inte lyckats uppnå positivt balanskravsresultat. För de fem hypoteser som undersöktes kunde befolkningsminskning konstateras ha en signifikant korrelation med ett ej uppfyllt balanskrav. Resterande hypoteser om kommunstorlek, soliditet, arbetslöshet och koalitionsstyre förkastas då de ej påvisade signifikant samband med ett ej uppfyllt balanskravsresultat på det sätt som predikterades.