POLISENS ORGANISATIONSUTVECKLING. En diskursanalys för att utröna vad som drev svenska polisens förändring framåt under tidsperioden 1950-2022

Abstract

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka om bilden av svenska polisorganisationen förändrats över tid. Jag ville även utröna ifall polisens organisationsutveckling såg ut att motiveras från idéer från sin tids dominanta organisationstrender, eller om utvecklingen motiverades av andra idéer. Med resultatet från ovanstående frågor ämnade uppsatsen även att ta reda på om polisen bedömdes som en annorlunda organisation med unika behov jämfört med andra organisationer. Teori: Översättningsteori och teorier om organisationstrender låg till grund för uppsatsens teoretiska ramverk. Översättningsteorin användes för att undersöka om statligt offentliga utredningar, SOU´s, hade översatt idéer från sin tids aktuella organisationstrender och använt dessa tankar för att urskilja problem de ansåg fanns med/inom polisen. På samma vis ville jag se om utredningarna verkade influerade av organisationstrendernas idéer i sina föreslagna lösningar. Organisationstrenderna som forskarna Barley och Kunda (1992) och Petersen (2009) identifierat var de organisationstrender som uppsatsens studie utgick ifrån. Metod: En diskursanalys som influerades av Bacchis metod WPR, What´s the problem represented to be, genomfördes. Uppsatsmaterialet bestod av 26 stycken SOU´s, rörande svensk polis under tidsperioden 1950-2022. Resultat: Det visade sig att förslagen som framställdes gynnsamma för polisen i SOU´na i hög grad influerades av idéer från sin tids dominerande organisationstrend, med undantag för förändring som berörde att skapa eller upprätthålla ett högt förtroende från medborgarna. Polisen beskrevs genomgående i materialet som en unik organisation, men i praktiken tenderade utredningarna föredra att polisens utveckling efterliknade andra organisationer inom offentlig sektor, och likväl att polisens utveckling följde de politiska trender som förekom i svensk politik. Det visade sig att utredningarna både översatte idéer från vad som kan antas vara den primära källan (organisationstrender), men även från sekundära källor, d.v.s. från organisationer som redan översatt organisationstrenderna in till sin verksamhet.