Kunskap om rörelseförmåga och kroppslig förmåga. En kvalitativ fallstudie om gymnasielärares perspektiv på kunskapskraven inom idrott och hälsa

Abstract

Tidigare forskning tyder på att redan innan den nya läroplansreformen kom ut 2011, har det funnits tvetydigheter för idrott- och hälsa lärare i tolkningen av kunskapskraven, trots att den funnits ute längre än den nya. Forskningen verkar påvisa att idrott-och hälsa lärare har svårt att definiera orden rörelseförmåga och kroppslig förmåga, på grund av att det inte finns tillräckligt med stöd rak tolkning utav orden. Vidare så finns det graderings ord kopplat till dom orden som uppfattas som svårdefinierade, till exempel “god kroppslig förmåga” och “god rörelseförmåga”, där tidigare rapporter från Riksrevisionen säger att jämlik bedömning blir svårare att utföra. Det framkom även att flera av lärarna, trots att rapporterna är många år gamla, har liknande problematik gällande definiering och att få en reliabel samt valid bedömning. Resultatet från flera källor visar på att bedömningsstödet inte är tillräckligt synligt, det verkar som informationen om bedömnings stöden är bristfällig. Däremot för att lätta bördan kom lärarna på detta gymnasium fram till att sambedömning är det bästa alternativet, det vill säga prata om elever och deras betyg med varandra. Utöver bedömningen, visade även studierna på i denna forskning att orden kroppslig förmåga och rörelseförmåga, fortfarande är lika svåra att definiera. Det grundar sig i data från flera intervjuer och ingen respondent svarade likt den andre. Det fanns en röd tråd på hur respondenterna svarade i linje med kunskapskraven, men själva definitionerna skiljde sig mycket åt. Slutligen med all tidigare forskning i ryggen och resultat från denna studie, finns det tydliga riktlinjer på att mer forskning och stöd måste göras på kunskapskraven. Det finns möjlighet att kunskapskraven behöver göras om, för att definieras och omstruktureras, likt det som görs i grundskolan 2022, när det kommer ut en ny version av kursplanen.