Erfarenheter under pandemin hos patienter med psykossjukdom

Abstract

Inledning: Covid-19 pandemin drabbade världen år 2020 och medförde en social distansering i flertalet länder. Det finns en kunskapslucka i Sverige kring hur pandemin och restriktionerna har påverkat personer med allvarlig psykisk sjukdom. Bakgrund: Internationella studier visar att pandemin och restriktionerna orsakat isolering samt svårigheter att nå den psykiatriska öppenvården vilket i sin tur har orsakat ett sämre psykiskt mående hos personer med psykossjukdom. Isolering kan leda till alienation och utebliven meningsfullhet i vardagen, vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. Vi har inte hittat några studier som utreder problematiken i Sverige. Syfte: Vårt syfte var att undersöka erfarenheterna av sluten- och öppenvård samt vardagsliv hos personer med psykossjukdom som vårdats inneliggande under pandemin i Göteborg. Metod: Vi genomförde intervjuer på patienter som vårdats inneliggande på en psykiatrisk avdelning under pandemin. Patienterna rekryterades via case managers inom Psykiatri Psykos öppenvård. Intervjuerna analyseras med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre områden; Slutenvård, Öppenvård, och Vardagsliv. Vårt huvudfynd var att deltagarna var nöjda med den psykiatriska öppenvården under pandemin. Ett annat tydligt resultat var deltagarnas höga tillit till sjukvården och vårdpersonalen. Deltagarna upplevde även att isoleringen var det svåraste under pandemin. Resultatdiskussion: Vi fann att deltagarna var mer benägna att ta upp problematik som orsakats av organisatoriska förändringar än pandemirelaterade frågor. Trots att ganska drastiska förändringar genomfördes i slutenvården utifrån pandemin var det få deltagare som påpekade eller beklagade sig över detta. Det var även tydligt att deltagarna kände trygghet när de vårdades inneliggande samtidigt som det var rörigt och stökigt på avdelningarna. Deltagarna upplevde sig illa bemötta i relation till att vara i riskgrupp. Detta tillsammans med isolering kan i värsta fall leda till en känsla av alienation. Metoddiskussion: Det var av olika anledningar svårt att rekrytera patienter, vilket ledde till att mättnad inte kunde uppnås i resultatet. Slutsats: Det blev tydligt i vårt resultat att en tillfällig förändring med ett tydligt orsakssamband är mer förståelig än förändringar utifrån besparingskrav. En god, långvarig vårdrelation och en hög tillgänglighet till både öppenvård och slutenvård är de viktigaste aspekterna för att kunna bedriva en god vård trots de förändringar som en pandemi kan medföra.