Show simple item record

dc.contributor.authorNensén Lagnefors, Cim
dc.contributor.authorKarlsson, Elin
dc.date.accessioned2022-06-21T13:22:37Z
dc.date.available2022-06-21T13:22:37Z
dc.date.issued2022-06-21
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/72261
dc.descriptionBackground: Eating difficulties are a common sequel after a stroke and could be caused by hemiparesis, impaired function of muscles in mouth and throat, decreased alertness, neglect or cognitive function. Eating difficulties are the most common cause for weight loss in this patient group and can lead to malnutrition. Malnutrition increases the risk of pressure ulcers, falls and has a negative impact to the rehabilitation process. Eating difficulties are complex and the nurse should have knowledge of strategies to cope with this issue. The strategies should be person-centered. In a person-centered care approach, the nurse should work together with the person and apply strategies to prevent eating difficulties and reduce the risk of malnutrition Aim: The aim of this study is, through a systematic literature review, examine strategies for dealing with eating difficulties after a stroke. Method: Systematic literature review. The articles have been quality reviewed through review templates from Statens beredning för medicinsk och social utvärdering and Joanna Briggs institute. Results: The result are based on eight qualitative and five quantitative original articles. The analysis has resulted in four different categories: The first step towards a better meal situation, Planning and management before the meal situation, and Preparations in close connection with the meal situation and the meal situation. Examples of strategies used by persons with stroke to handle eating difficulties are: consistency adjustment, avoiding certain foods, eating slowly, preparing mentally, and analysing one’s own behavior to achieve control. Strategies used by the nurse include swallowing training, oral care, starting oral feeding early, adapting the environment, a good sitting position and placement of objects. Our results show that further education and knowledge among the staff improves assessment and number of treatments. With person-centred strategies, the treatments are based on each patient’s unique needs and situation. Conclusion: With a person-centered care approach, strategies to handle eating difficulties can be applied based on the patient's unique needs and situation.en_US
dc.description.abstractBakgrund: Ätsvårigheter efter stroke är vanligt och kan bero på hemipares, nedsatt funktion i muskulatur i mun och svalg, minskad vakenhet, neglekt eller kognitiv funktion. Ätsvårigheter är den vanligaste orsaken till viktminskning i denna patientgrupp och kan i sin tur leda till undernäring. Undernäring i sig ökar risken för trycksår, fall och försämrar effekten av rehabiliteringen. Ätsvårigheter är komplext och kräver att sjuksköterskan har kunskap om strategier för att hantera ätsvårigheter samt personcentrerad vård. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan tillsammans med personen finna strategier som motverkar risken för undernäring och komplikationer till följd av ätsvårigheter. Syfte: Syftet är att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka strategier för att hantera ätsvårigheter hos personer med stroke. Metod: Systematisk litteraturöversikt. Artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av granskningsmallar från SBU och Joanna Briggs Institute. Resultat: Resultatet baseras på åtta kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Analysen har resulterat i fyra kategorier: Första steget mot en bättre måltidssituation, Planering och hantering inför måltidssituationen, Förberedande insatser i nära anslutning till måltidssituationen och Måltidssituationen. Strategier som personer med stroke använder sig av för att kunna hantera sina ätsvårigheter är bland annat konsistensanpassning, undvika viss mat, äta långsamt, förbereda sig mentalt och analysera sitt eget beteende för att uppnå kontroll. Strategier som sjuksköterskan använder sig av är bland annat sväljträning, munvård, påbörja per oral matning tidigt, ge personen tid, anpassa omgivningen, bra sittställning samt placering av föremål. Utbildning för personal om ätsvårigheter bidrar till tidigare bedömning och att fler vårdrelaterade åtgärder utförs. Genom personcentrerad vård kan lämpliga strategier tillämpas utifrån personens behov och önskemål. Slutsats: Med en personcentrerad vård kan strategier vid ätsvårigheter tillämpas utifrån patientens behov och önskemål.en_US
dc.language.isosween_US
dc.subjectOmvårdnadsåtgärd, personcentrerad vård, strategier, stroke, ätsvårigheteren_US
dc.titleStrategier vid ätsvårigheter hos personer med stroke utifrån sjuksköterskan och patientens perspektiv – en systematisk litteraturöversikten_US
dc.title.alternativeStrategies for eating difficulties in people with stroke based on the nurse and the patient’s perspective – a systematic literature reviewen_US
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record