”Det mesta är ju jättebra”. Hem- och konsumentkunskapslärares åsikter om food literacy i undervisningen.

Abstract

Food literacy utvecklades i Australien för att öka kunskapen till mat och därmed minska den ohälsosamma livsstilen. Begreppet innehåller tre perspektiv: kunskaper, färdigheter och förmågor och under dessa tre perspektiv finns 22 aspekter som eleverna behöver kunna för att göra medvetna val utifrån mat, hälsa, ekonomi och miljö. I hem- och konsumentkunskapen syftar ämnet till att eleverna ska göra medvetna val utifrån hälsa, ekonomi och miljö. Det finns ett flertal likheter mellan food literacy och hem- och konsumentkunskap. Därför är studiens syfte att utforska hur food literacys aspekter syns i hem- och konsumentkunskapslärarens undervisning samt undersöka lärarens förhållningssätt till dem. För att undersöka det genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma, legitimerade och behöriga hem- och konsumentkunskapslärare och det transkriberade materialet kodades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att nästan alla food literacys aspekter förekom i hem- och konsumentkunskapsundervisningen och de aspekter som de inte tog upp var på grund av tidsbrist eller att andra ämnen tog upp dem istället. Slutsatsen är att food literacys aspekter är relativt likt syftet med hem- och konsumentkunskap och lärarna i studien ansåg att food literacys aspekter innehåller kunskaper som är bra att lära sig för resten av livet. Food literacys aspekter kan tillämpas i hem- och konsumentkunskapsundervisningen men ämnet har för få undervisningstimmar för att hinna med alla.