S:t Erik i Skara. En studie om Erik den heliges helgonkult i Skara stift.

Abstract

I denna avhandling har helgonkulten kring Erik den helige i Skara stift undersökts jämsides med Uppsala stift. Uppsatsen har utgått ifrån den indelning mellan kyrklig och folklig vördnad som tidigare forskning kommit fram till samt det nästintill totala fokuset på den nationella nivån och därmed den brist på undersökningar om Erik den heliges helgonkult på lokalnivå. Undersökningen har sökt besvara när S:t Eriks helgonkult anlände till Skara samt hur den kyrkliga och den folkliga vördnaden av Erik den helige gestaltade sig. Detta har utförts genom både en kvalitativ textanalys av S:t Eriks officium i Skara respektive Uppsala och en kvantitativ bildanalys av helgonkungens avbildningar. Resultaten av denna undersökning är att S:t Eriks helgonkult etablerades före 1400- talets början och inte efter, något som tidigare forskning har hävdat. Inom ramen för den kyrkliga vördnaden i Skara stift framställdes Erik den helige enligt det ’kysk-asketiska’ helgonkungaidealet, något som motsäger tidigare nationellt orienterad forskning. Detta i kontrast till Uppsala, där helgonet framstod mera välbalanserad ifråga om helgonkungaideal. Vad gäller den folkliga vördnaden är det tydligt att S:t Erik ansågs som en ’riddarkung’ i både Skara och Uppsalas stift, något som är mer i linje med tidigare forskning och utgör en kontrast till den kyrkliga vördnaden av Erik den helige. Avslutningsvis förefaller det finnas två spår för framtida forskning inom det område denna uppsats har behandlat. Den första är hur det förhöll sig med den lokala S:t Erikskulten i övriga stift inom Sverige vid den här tiden. Den andra gäller hur S:t Eriks kult såg ut inom Skara stift före 1400-talet i ljuset av denna uppsats upptäckt.