Formativ bedömning- ett pedagogiskt verktyg för att utveckla matematikundervisning i årskurs 4–6 ur ett lärarperspektiv
Abstract
Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare på mellanstadiet arbetar med
informationen från formativ bedömning i matematikämnet. Vi vill undersöka hur lärare samlar in
information för elevers lärande samt hur dess information används för att utforma undervisningen,
så att elevens kunskaper i matematik utvecklas. Studiens fokus är alltså att se hur läraren översätter
och använder det insamlade resultatet för att utveckla matematikundervisningen.
Teori: Enligt Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, byggs en elevs lärande i samspel med
kompetenta personer (lärare, kamrater) som vägleder och stöttar eleven i hens närmaste
utvecklingszon som gör det möjligt för eleven att gå vidare i utveckling (Säljö, 2015). Wiliam och
Leahy (2015) samt Wiliam (2019) nämner att information för elevens lärande som formativ
bedömning ger, ska lärare använda för att erbjuda bästa möjliga anpassningar som eleven behöver
för att komma vidare i utvecklingen.
Metod: En kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer användes. Sju intervjuade lärare
som undervisar i matematik i årskurs 4–6, berättade hur de samlar in underlag för elevernas lärande
och hur den insamlade informationen från resultat av formativ bedömning översätts och används av
de intervjuade lärarna i praktiken.
Resultat: I vår empiriska undersökning hade vi som avsikt att besvara syftet genom tre
frågeställningar: Vilken eller vilka metoder använder sig mellanstadielärare för att samla in
informationen om elevernas kunskapsutveckling i matematik? Hur översätter och använder läraren
informationen från den formativa bedömningen för att möta styrdokumentens kunskapskrav i
matematik på mellanstadiet? I vilken utsträckning låter mellanstadieläraren informationen från den
formativa bedömningen ligga till grund för sin utveckling av matematikundervisningen?
Resultatet visar att samtliga lärare ser positivt på formativ bedömning som ett redskap som tydligt
framhäver var i den matematiska kunskapsutvecklingen eleverna befinner sig. För att samla in
information om elevernas kunskapsutveckling framkom det i resultatet att majoriteten av lärarna
använder sig av observationer som en av metoderna och att samtliga lärare också använder sig av
olika kompletterande metoder. Vidare synliggör studien att koppling till styrdokumentens
kunskapskrav utifrån informationen från bedömningarna inte synliggörs för eleverna i
undervisningen, av de intervjuade lärarna. Studien visar också på skillnaderna i hur lärarna låter
informationen från den formativa bedömningen ligga till grund för elevernas generella och
individuella utveckling. Några exempel som de sju lärarna nämner att informationen resulterar i är
att någon lärare “stannar kvar” i undervisningen, en annan ändrar i sin fortsatta undervisning och
några kompletterar med olika uppgifter till eleverna.
Degree
Student essay
Date
2022-06-22Author
El Bakraoui, Farida
Sundström, Eva-Lena
Keywords
Formativ bedömning, formativ bedömningsinformation, matematikundervisning, mellanstadielärare, anpassningar, utveckling av undervisning, sociokulturellt perspektiv.
Language
swe