Akademiskt skrivande på gymnasienivå : En kvantitativ studie av skriftlig framställan i nationella prov av samhällselever med svenska som andraspråk

Abstract

Syftet med denna undersökning är att kartlägga vilka akademiska markörer som gymnasieelever använder och utifrån resultaten dra slutsatser om vilka områden inom akademiskt skrivande som kan vidareutvecklas. I denna studie används begreppet akademisk markör som ett samlingsnamn på delar i en text som gör att den stilmässigt upplevs som akademisk. De akademiska markörer som undersöks är akademiska ord, långordsfrekvens, passiva verb, nominaliseringar, texters nominalkvot, textlängd och ordvariation. Undersökningsgruppen är andraspråkstalande gymnasieelever på samhällsprogrammet i år 1 och 3 och materialet som undersökts är utredande texter från de nationella proven i svenska som andraspråk. Det är elevgrupens produktiva ordförråd som är i fokus. En metodkombination har använts. Kvantitativa textanalyser har varit grunden i studien men elevtexterna har också granskats kvalitativt i fall där resultaten varit oväntade. Resultaten visar att samtliga elever i undersökningsgruppen använder akademiska markörer i någon form men i visa fall används de i begränsad utsträckning. Områden som kan utvecklas vidare är bland annat användning av passiva verb och en ökad ordvariation. Denna undersökning syftar också till att problematisera kvantitativa analyser som undersökningsmetod vid analys av icke-normativ text. Å ena sidan kan de kvantitativa metoderna visa höga värden som inte stämmer, t ex kan felstavade ord göra att en elev får höga värden för användande av unika ord. Å andra sidan kan en kvantitativ metod plocka ut positiva element i en svårläst elevtext. Om en elev skriver ostrukturerat kan det vara svårt att få upp ögonen för språkliga fördelar. En kvantitativ analys kan göra det lättare att se enskilda delar som faktiskt fungerar.