Lagstiftarens val/icke val av skyddsintresse inom prostitution - Sett i ljuset av genusrättslig diskursanalys

Abstract

Uppsatsen handlar om skyddsintresse(n) inom prostitution. Det övergripande syftet är analysera och kritiskt granska hur främst sexköp konstrueras i förarbeten till lagen. Följaktligen ämnar analysen att lyfta fram föreställningar i materialet som till synes kan verka neutrala. Det är idag ovisst huruvida sexköp klassificeras som brott främst riktat mot person eller riktat mot det allmänna. Lagstiftarens val/icke val av skyddsintresse är något som onekligen påverkar individer inblandade i prostitution. Uppsatsen fokuserar främst på sexköp eftersom brottet synliggör problematiken avseende ett oklart och tudelat skyddsintresse. Härtill inkluderar uppsatsen även brotten människohandel, koppleri och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling med grund i likartad brottslighet samt att dessas skyddsintressen är intressanta i förhållande till sexköp. Uppsatsen använder sig av kritisk diskursanalytisk metod för att besvara frågeställningarna. Vidare används genusrättsvetenskapen som teoriram för arbetet där tre genusrättsvetenskapliga begrepp används som analysverktyg. Uppsatsen kommer bland annat fram till att individen och den allmänna ordningen konstrueras som skyddsintresse i förarbeten på flera olika sätt, vilket uppsatsen synliggör i fyra dominerande diskurser. Dessa fyra dominerande diskurser är: den prostituerade som svagare part, prostitution som ett jämställdhetsproblem, det tudelade intresset och den prostituerade som målsägande. Uppsatsen har även kommit fram till att förarbetstexterna kan verka könsneutrala men i praktiken gynna män och missgynna kvinnor. Konsekvensen av att skyddsintresset vid sexköp är tudelat leder till att de prostituerade får en osäker ställning eftersom de inte tillerkänns målsägandestatus trots att det ska ske en prövning i det enskilda fallet.