“När jag jobbar hemma så sitter jag på ena sidan köksbordet, när jag inte jobbar på andra” - En studie om distansarbetets påverkan på balansen mellan arbete och privatliv

Abstract

Distansarbete har under en längre tid blivit allt vanligare och har på grund av coronapandemin tilltagit. Trots att restriktionerna nu är borta och livet sakta men säkert återgår till det normala så är ändå distansarbetet här för att stanna. Då det inte längre bara är vissa yrkesgrupper eller befattningshavare på högre nivå som ges möjlighet att arbeta på distans utan även fler yrkeskategorier har det skapat en ökad press på organisationer att kunna bemöta medarbetarnas krav på ett hållbart distansarbete. Studien undersöker medarbetares upplevelse av distansarbetet och dess påverkan på balansen mellan arbete och privatliv ur ett gränsteoretiskt perspektiv. Specifikt undersöker studien huruvida distansarbetet möjliggör eller hindrar denna balans. Studien har en kvalitativ forskningsdesign och med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling har nio respondenter intervjuats. Samtliga respondenter arbetar på ett kommunalägt bolag och har aldrig haft distansarbete som norm men organisationen har i och med pandemin öppnat upp för den möjligheten. Efter insamlandet av datan analyserades den med hjälp av kodning och tematisering utifrån gränsteorin och dess fyra centrala koncept vilka är domäner, gränser, gränsöverskridare och gränsvakter. Det framkom vid analysen att en god balans är viktig och önskan om ett mer flexibelt arbete blir allt större. Denna flexibilitet utmanar såväl chefer som medarbetare då den kan vara en möjliggörare till god balans men även ett hinder. Stöd från chef och kollegor men även från familjen visade sig vara av stor vikt för att kunna hantera denna balans då risken för att gränsen mellan arbete och privatliv tenderar att suddas ut när arbetet sker på distans och blir mer lättillgängligt tack vare digitaliseringen. Även om distansarbetet kan leda till att arbete förläggs på fritiden, vilket innebär att individer då befinner sig i något slags gränsland och överskrider gränserna så tycks ändå fördelarna överväga nackdelarna och det visade sig att alla i vår studie föredrog en fortsatt möjlighet till distansarbete framför att gå tillbaka till kontoret på heltid. Studien visar att distansarbetet fortsatt är önskvärt då det ger medarbetarna välbefinnande, tidsbesparing och bättre balans i vardagen samt att flexibiliteten både kan ses som möjliggörare och hinder beroende på individuella förutsättningar.