Blomstrande industri eller vissen klimatbov? En studie om rosors klimatpåverkan och blomsterbranschens miljömässiga hållbarhetsarbete

Abstract

Konsumtionen av snittrosor i Sverige uppgår årligen till 101 miljoner svenska kronor, samtidigt som klimatkrisen är ett fortsatt problem. Tidigare arbete på området har primärt undersökt frågor relaterade till den sociala hållbarheten och deras påverkan på blomsterindustrin. I denna studie används en insamling av primärdata för att kunna analysera kvalitativ primärdata från intervjuer med respondenter vilka arbetar på företag verksamma inom blomsterindustrin. I det nuvarande miljömässiga hållbarhetsarbetet hos distributörer och återförsäljare prioriterades områdena logistik och transport, förpackningar, plast och avfall, samt lönsamhet. Det huvudsakliga angreppssättet hos intressenter kan ses som att kombinera förbättringarna inom den området av miljömässig hållbarhet med ökad lönsamhet. Komplexiteten kring hållbarhet belystes då hållbarhetsarbetet främst utförs inom företagen, och skillnaden mellan perception och verklighet framkom. I dagsläget finns det ingen certifiering för miljömässig hållbarhet som används av blomsterindustrin. Implementationen av en sådan certifiering kan leda till ökad reliabilitet, legitimitet och värdeskapande. Emellertid för en implementation av en certifiering också med sig flera risker, och därför är slutsatsen att blomsterindustrin bör avstå från ett certifikat, och istället använda krav från organisationer inom industrin för att driva det miljömässiga hållbarhetsarbetet framåt.