Show simple item record

dc.contributor.authorKarlsson, Linn
dc.contributor.authorSkoogsberg, Elin
dc.date.accessioned2022-07-08T10:27:52Z
dc.date.available2022-07-08T10:27:52Z
dc.date.issued2022-07-08
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/72736
dc.description.abstractFöljande rapport behandlar huruvida valda attitydvariabler har en påverkan på grad av implementering av miljöskattsrelaterade intäkter och subventioner av förnybar energi, eller ej. Därtill begränsas datamaterialet till att undersöka Europeiska unionens medlemsländer under 2013, 2015 och 2017. Datan påvisar små skillnader i val av implementeringsgrad och likaså gör upplevt allvar av klimatförändringar och attityd gentemot statlig inblandning vilka representerar rapportens attitydvariabler. För att testa ett potentiellt samband används regressionsanalyser vilka dessvärre inte påvisar statistisk signifikans för de valda hypoteserna. Således kan regressionsanalysernas resultat inte användas för att konstatera ett samband mellan de valda variablerna eftersom resultaten kan bero på slumpmässiga variabler. Till detta kompletteras resultatet med tidigare forskning och teorier för att resonera kring potentiella förklaringar till insignifikansen. Därtill diskuteras miljökuznetskurvan, Coase-teoremet, principen om förorenaren betalar, uppbyggnaden av optimala skatter och subventioner, såväl som populismens framväxt. This report examines whether selected attitude variables have an impact on the scope of implementation regarding environmental tax and subsidies of renewable energy, or not. The collected data, limited to the European Union during 2013, 2015 and 2017 exhibits that the extent of implemented environmental economic instruments varies with small differences. Similarly does the perceived seriousness of climate change and perception of state interference that represent the chosen attitude variables of this report. Regression analysis are used as a tool to examine the possible relationship. Though, the regression analysis results in an output with no significance and thus cannot establish a causal relationship between the variables. Based on previous research and theory, the results are used for reasoning about potential explanations, including the environmental Kuznets curve, the Coase theorem, the Polluter Pays Principe, the design of optimal taxes and subsidies as well as the emergence of populism.en_US
dc.language.isosween_US
dc.relation.ispartofseries202207:84en_US
dc.subjectenvironmental economics instrumentsen_US
dc.subjectenvironmental economicsen_US
dc.subjectattitudeen_US
dc.subjectEUen_US
dc.subjectregression analysisen_US
dc.subjectenvironmental Kuznets curveen_US
dc.subjectpolluter pays prinicpleen_US
dc.subjectCoase theoremen_US
dc.subjectpopulismen_US
dc.subjectmiljöekonomien_US
dc.subjectmiljöekonomiska styrmedelen_US
dc.subjectattityden_US
dc.subjectregressionsanalysen_US
dc.subjectmiljökuznetskurvanen_US
dc.subjectprincipen om att förorenaren betalaren_US
dc.subjectCoase-teoremeten_US
dc.titlePåverkas omfånget av miljöekonomiska styrmedel av samhällsmedborgares attityder?en_US
dc.title.alternativeIs the scope of environmental economic instruments affected by the attitudes of citizens?en_US
dc.typetext
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Economicseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistikswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record