Access to Justice. Om århuskonventionen och miljöorganisationers deltagande i miljöprocesser

Abstract

Sverige ratificerade under 2005 Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. I Århuskonventionen stadgas att inte endast fysiska personer utan även miljöorganisationer skall ha tillgång till rättslig prövning. Det uttryck som används i konventionstexten är access to justice. Även den europeiska gemenskapen är part till konventionen. Genom vissa direktiv har gemenskapen införlivat konventionen i sitt rättssystem, dock inte fullständigt. Sverige har gjort vissa mindre ändringar i sin lagstiftning för att denna skall anses leva upp till kraven som ställs enligt såväl Århuskonventionen som EG-rätten. Med utgångspunkt i 16:13 miljöbalken undersöks i uppsatsen i vilken utsträckning miljöorganisationer har access to justice. Uppsatsen börjar med en genomgång av begreppet access to justice för att sedan göra en jämförande studie mellan den svenska lagstiftningen i miljöbalken och Århuskonventionen samt EG-rätten. Tonvikten i uppsatsen ligger mer på de formella reglerna än på hur praxis inom området ser ut. Resultatet av den studie som görs visar att den svenska lagstiftningen uppfyller Århuskonventionens regler vid en bokstavstolkning. Däremot ställer den svenska lagstiftningen så höga krav på hur en miljöorganisation skall vara organiserad för att omfattas av möjligheten att överklaga att det i praktiken blir i det närmaste omöjligt för de allra flesta miljöorganisationer att göra detta.