| dc.contributor.author | Kebreyal, Daniella | |
| dc.contributor.author | Svedenqvist, Matilda | |
| dc.date.accessioned | 2022-08-31T12:07:36Z | |
| dc.date.available | 2022-08-31T12:07:36Z | |
| dc.date.issued | 2022-08-31 | |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73498 | |
| dc.description | Introduction: To detect congenital hearing loss, test methods are used that don’t require the infant’s
involvement. A not valid response to hearing screening, refer, gives an indication of hearing loss and further
diagnostics should be obtained in order to achieve intervention. Infants who have been cared for in a neonatal
intensive care unit > 5 days have an increased risk of progressive or late-onset hearing loss due to pre, peri, or
postnatal risk factors. Methods used in hearing screening in newborns are not sensitive to detecting mild hearing
impairments. That's why it's important with good follow-up, especially for children in risk groups.
Aim: The purpose with this paper was, through reviewing scientific data, to study the scope and need for hearing
interventions in premature infants (<37 weeks of age) who have been in neonatal intensive care units for more
than >5 days and who have passed a neonatal hearing test.
Material and Method: The authors have used a total of 12 scientific papers sought via the database PubMed and
Scopus. To find these articles the authors have used Swedish MeSH-terms. The majority of articles describe
hearing screening in children, 0-3 years, who have been cared for at a neonatal intensive care unit who later
developed a late-onset hearing loss.
Results: The results show that the follow-up structure for these children, who have been cared for at a neonatal
intensive care unit but have passed their hearing screening, vary depending on what country they live in and their
socioeconomic situation. There is some evidence that children who have been in intensive care have a risk of
developing late-onset hearing loss. If the hearing loss is not detected this can cause a delay in their speech- and
language development.
Conclusions: Summary in this study shows that follow-up in children who were discharged from neonatal
intensive care differs depending on what country they live in. If a routine is established on how to follow-up
neonatal intensive care children, there is potential in discovering hearing loss and it would reduce the risk for
delayed speech- and language development. | en_US |
| dc.description.abstract | Introduktion: För att upptäcka medfödd hörselnedsättning används testmetoder som inte kräver barnets direkta
medverkan. Ett icke godkänt svar vid hörselscreening ger indikation på eventuell hörselnedsättning och vidare
diagnostik bör utföras för att så tidigt som möjligt kunna påbörja en eventuell hörselhabilitering. Barn som har
vårdats på neonatalvårdsavdelning >5 dagar har en ökad risk för progredierande eller sent debuterande
hörselnedsättning på grund av pre-, peri, eller postnatala riskfaktorer. De metoder som används vid
hörselscreening på nyfödda är inte känsliga för att upptäcka lätta hörselnedsättningar och det är därför viktigt
med god uppföljning, speciellt för barn i riskgrupper.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att genom granskning av vetenskapliga artiklar, studera omfattning och
behov av hörseluppföljning för barn (<37 veckor) som vårdats på neonatalvårdsavdelning mer än >5 dygn och
som initialt fått godkända svar vid neonatal hörselscreening.
Material och Metod: Författarna har använt sig av 12 vetenskapliga artiklar som sökts fram via databaserna
PubMed och Scopus. För att hitta artiklarna användes MeSH-termer. Artiklarna beskriver hörseluppföljning av
barn 0-3 år som varit vårdade på neonatalvårdsavdelning och som i ett senare skede diagnostiserades med
hörselnedsättning.
Resultat: Resultatet visar att uppföljningen ser olika ut i olika länder för neonatalvårdade barn barn med
godkända svar vid hörselscreening. Skillnader i hur uppföljningen sker beror bland annat på hur de
socioekonomiska förhållandena ser ut i landet. Det finns belägg för att barn som neonatalvårdats har risk för att
få en senare debuterande hörselnedsättning. Om inte detta upptäcks i tid kan det leda till försenad tal- och
språkutveckling.
Slutsatser: Sammanfattningsvis visar studierna att hörseluppföljning av neonatalvårdade barn som passerat
neonatal hörselscreening ser olika ut i olika länder. Om det skapas rutiner för hörseluppföljning av
neonatalvårdade barn finns det stora möjligheter att upptäcka barns hörselnedsättning i tid och därmed minska
risken för försenad tal- och språkutveckling. | en_US |
| dc.subject | För tidigt född, neonatal hörselscreening, uppföljning, hörselnedsättning och medfödd/congenital, tal- och språkutveckling, Premature, Neonatal hearing screening, Follow-up, Hearing Loss, Congenital and speech- and language development. | en_US |
| dc.title | Progredierande och sent debuterande hörselnedsättning hos för tidigt födda neonatalvårdade barn med godkända svar vid hörselscreening - En beskrivande litteraturstudie | en_US |
| dc.title.alternative | Progressive and late-onset hearing loss in preterm children, who have been cared for at neonatal intensive care unit, with pass on neonatal hearing screening - A descriptive literature study | en_US |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi | swe |
| dc.contributor.department | Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology | en |
| dc.type.degree | Student essay | |
