Ekonomistyrning på distans. En fallstudie av EY:s hybridmodell

Abstract

Inledning: Under Covid-19-pandemins inledande period skedde en drastisk omställning till distansarbete till följd av Folkhälsomyndighetens rekommendationer, vilket krävde en helt annan typ av expertis än den traditionella “face-to-face”-styrningen som tidigare var normen för många ekonomistyrare. Flera undersökningar har visat att en stor del av arbetskraften föredrar ett arbetssätt som möjliggör för dem att arbeta på distans och därmed skapades ett behov för organisationer att utforma en styrning som kunde hantera denna syn på arbetsflexibilitet, vilket presenterar flera utmaningar för ekonomistyrare. Då Covid-19- pandemin i hög grad har påskyndat omställningen till ökat distansarbete är området relativt outforskat och det blir således både intressant och relevant att studera ämnet. Syfte: Syftet med studien är att bidra till en förståelse för hur ekonomistyrningen har utvecklats för att tillgodose en ny syn på arbetsflexibilitet hos anställda. Avgränsningar: Studiens avgränsning sker till ekonomistyrning vid distansarbete, digitaliseringens påverkan på möjligheter till distansarbete samt EY:s Hybridmodell. Vidare avgränsas studien av EY:s Hybridmodell till två kontor i Sverige, nämligen Stockholm och Göteborg. Metod och teori: Studien är utformad enligt en kvalitativ fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som arbetar på den multinationella revisions- och konsultfirman EY. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk referensram utformad inom området för ekonomistyrning och distansarbete. Slutsatser: Studien visar att kommunikationssvårigheterna som hybridarbete medför ligger till grund för flera utmaningar inom ekonomistyrningen när arbetet sker enligt en hybridmodell. Detta har gett upphov till flertalet effekter inom den undersökta organisationen, där bland annat upplevd sammanhållning har minskat. Slutligen fastslår studien att ekonomistyrningen inte har utvecklats avsevärt med hänsyn till de utmaningar som har identifierats. Förslag till vidare forskning: Författarnas förslag till vidare forskning inom området inkluderar undersökning av hur kommunikation kan utvecklas vid hybridarbete, huruvida en hybridmodell kan implementeras i olika branscher samt hur produktivitet och effektivitet påverkas av långsiktigt hybridarbete.