Resultatmanipulation på Stockholmsbörsen. En studie gällande förekomst av samband mellan ROA, skuldsättningsgrad och aktiverade utgifter för forskning och utveckling

Abstract

Bakgrund och problem: Möjligheterna till inslag av subjektivitet som tillåts med den nuvarande regleringen kan utnyttjas av företagsledningar med opportunistiska avsikter. Underliggande teori i kombination med undersökningar som redan utförts påvisar riskerna för denna opportunism vilken uttrycks genom posten forskning och utveckling. Emellertid råder alltjämt ingen konsensus kring frågan samt huruvida denna form av manipulation genom att påverka utgifterna för forskning och utveckling kan konstateras, vilket utgör vidare problematisering. Därtill förefaller även geografiska diskrepanser föreligga gällande resultatmanipulation samt dess underliggande incitament. Syfte: Studiens syfte är att undersöka förekomsten av eventuella samband avseende företags prestation, skuldsättningsgrad samt andelen utgifter för forskning och utveckling som aktiveras. Detta då påvisandet av en sådan korrelation indikerar på att resultatmanipulation i denna form existerar i noterade svenska bolag. Metod: Kvantitativa metoder har tillämpats för att möjliggöra besvarandet av frågeställningen som uppställts samt hypoteserna forskningsfrågan resulterat i. Följaktligen har två hypoteser, en avseende prestation samt en gällande skuldsättningsgrad, prövats. Inledningsvis har univariata analyser för varje enskild variabel i studien genomförts, därefter följde korrelationstester samt slutligen en regressionsanalys. Resultat och slutsatser: Utfallet från genomförda statistiska tester påvisade att ett statistiskt signifikant positivt samband förelåg beträffande såväl prestation och andelen som aktiveras som skuldsättningsgraden och andel aktiverade utvecklingsutgifter. Utfallet resulterar i att den nollhypotes som berör prestation inte kan förkastas. Däremot förkastas den nollhypotes som avser skuldsättningsgrad. Att ett negativt samband inte observerats gällande prestation och aktivering talar emot att resultatmanipulation i form av inkomstutjämning förekommer, emellertid indikerar det positiva samband som observerats beträffande skuldsättningsgraden att resultatmanipulation alltjämt kan föreligga. Förslag till vidare forskning: Mer omfattande forskning i form av inkludering av ännu fler förklarande variabler samt ett utvidgande av urvalet. Därtill förefaller sambandet mellan prestation och aktivering av utvecklingsutgifter ej vara linjärt, vilket öppnar för vidare studier inom området. En binär beroende variabel skulle möjliggöra för logistisk regression vilket skulle kunna innebära ökad förståelse för sambandet och eventuellt leda till andra slutsatser. Förutsättningarna talar således för framtida undersökningar inom området.