dc.contributor.author | Hamid, Ali | |
dc.contributor.author | Herrgårdh, Fabian | |
dc.date.accessioned | 2022-09-14T12:30:07Z | |
dc.date.available | 2022-09-14T12:30:07Z | |
dc.date.issued | 2022-09-14 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73622 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Möjligheterna till inslag av subjektivitet som tillåts med den
nuvarande regleringen kan utnyttjas av företagsledningar med opportunistiska avsikter.
Underliggande teori i kombination med undersökningar som redan utförts påvisar riskerna för
denna opportunism vilken uttrycks genom posten forskning och utveckling. Emellertid råder
alltjämt ingen konsensus kring frågan samt huruvida denna form av manipulation genom att
påverka utgifterna för forskning och utveckling kan konstateras, vilket utgör vidare
problematisering. Därtill förefaller även geografiska diskrepanser föreligga gällande
resultatmanipulation samt dess underliggande incitament.
Syfte: Studiens syfte är att undersöka förekomsten av eventuella samband avseende företags
prestation, skuldsättningsgrad samt andelen utgifter för forskning och utveckling som
aktiveras. Detta då påvisandet av en sådan korrelation indikerar på att resultatmanipulation i
denna form existerar i noterade svenska bolag.
Metod: Kvantitativa metoder har tillämpats för att möjliggöra besvarandet av frågeställningen
som uppställts samt hypoteserna forskningsfrågan resulterat i. Följaktligen har två hypoteser,
en avseende prestation samt en gällande skuldsättningsgrad, prövats. Inledningsvis har
univariata analyser för varje enskild variabel i studien genomförts, därefter följde
korrelationstester samt slutligen en regressionsanalys.
Resultat och slutsatser: Utfallet från genomförda statistiska tester påvisade att ett statistiskt
signifikant positivt samband förelåg beträffande såväl prestation och andelen som aktiveras
som skuldsättningsgraden och andel aktiverade utvecklingsutgifter. Utfallet resulterar i att den
nollhypotes som berör prestation inte kan förkastas. Däremot förkastas den nollhypotes som
avser skuldsättningsgrad. Att ett negativt samband inte observerats gällande prestation och
aktivering talar emot att resultatmanipulation i form av inkomstutjämning förekommer,
emellertid indikerar det positiva samband som observerats beträffande skuldsättningsgraden
att resultatmanipulation alltjämt kan föreligga.
Förslag till vidare forskning: Mer omfattande forskning i form av inkludering av ännu fler
förklarande variabler samt ett utvidgande av urvalet. Därtill förefaller sambandet mellan
prestation och aktivering av utvecklingsutgifter ej vara linjärt, vilket öppnar för vidare studier
inom området. En binär beroende variabel skulle möjliggöra för logistisk regression vilket
skulle kunna innebära ökad förståelse för sambandet och eventuellt leda till andra slutsatser.
Förutsättningarna talar således för framtida undersökningar inom området. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.relation.ispartofseries | Redovisning | en_US |
dc.relation.ispartofseries | M:22:1 | en_US |
dc.subject | resultatmanipulation | en_US |
dc.subject | ROA | en_US |
dc.subject | skuldsättningsgrad | en_US |
dc.subject | Forskning & Utveckling | en_US |
dc.title | Resultatmanipulation på Stockholmsbörsen. En studie gällande förekomst av samband mellan ROA, skuldsättningsgrad och aktiverade utgifter för forskning och utveckling | en_US |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |