Didaktisk beröring, finns det? En fenomenografisk intervjustudie om hur barn erfar och hur förskollärare uppfattar samt dokumenterar beröring som didaktiskt verktyg i förskolan.
Abstract
Bakgrunden till denna studie är vår erfarenhet av svårigheten med att prata om, sätta ord på
och dokumentera omsorg. Detta ledde fram till diskussioner kring omsorg i relation till
beröring. Då det verkar saknas en kollegial öppenhet kring ämnet blev vi (studiens författare)
intresserade av hur beröring används i förskolan, vilka intentioner som läggs i beröringen och
vad som kan påverka denna beröring.
Syftet är att undersöka vilka uppfattningar sex förskollärare har om didaktiskt omsorgsarbete
med beröring, deras dokumentation samt tre barns uppfattningar om beröring. Tre
syftesfrågor formulerades:
1. Hur uppfattar förskollärare didaktiskt omsorgsarbete med beröring
2. Hur dokumenterar förskollärarna beröring
3. Hur uppfattar barn beröring
Metoden är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare samt tre barn.
Fenomenografi har använts för att analysera insamlad empiri. Den teoretiska utgångspunkten
har varit anknytningsteori.
Resultaten visar att förskollärare uppfattar barns behov av beröring som individuellt. Beröring
används genomgående av de intervjuade som trygghets- och relationsskapande i ett
anknytningsteoretiskt perspektiv. Ingen av de intervjuade dokumenterar beröring eller pratar
om det öppet i arbetslaget, med undantag om det är barn som visar ovanligt avståndstagande
eller är beröringskrävande. Barnens integritet lyfts fram; det är barnen som bestämmer om,
hur och när beröring sker. En medvetenhet kring övergrepp mot barn och medias
porträtterande av dessa påverkar hur förskollärare tänker och arbetar kring barns integritet.
Arbetet med barns integritet ses som en självklarhet men argumenteras inte för utefter
styrdokument eller lagar. I en intervju nämns att det arbetas med barns integritet genom ett
externt dokument kallat Förskolebrevet. Barn finner beröring som en självklarhet: vill man ha
en kram säger man till, vill man inte, säger man ifrån. Detta kan tolkas som att arbetet med
barns integritet och självbestämmande är starkt och dess relationer trygga. Kring beröringens
fysiologiska effekter finns en ytlig kunskap i form av hormoner, men ingen djupare kunskap
om vilka eller hur dessa fungerar.
Date
2021Author
Aspelin, Johan
Arthur, Lisa
Wiberg Prckova, Jennie
Keywords
Omsorg, beröring, no-touch, förskoledidaktik, välbefinnande.
Language
swe