Erfarenheter, attityder och kunskap om ICD-behandling hos personer som är bärare av ICD och 80 år och äldre

Abstract

Bakgrund: Patienter som får ICD blir allt äldre. Internationella riktlinjer påpekar att diskussioner beträffande batteribyte och ICD-dosans roll vid livets slutskede ska föras innan implantation och återkommande under behandlingstiden. Tidigare svensk forskning visar att många patienter inte får den här dialogen med vårdgivaren. Forskningen belyser sambandet mellan otillräcklig kunskap och obeslutsamhet avseende frågor som rör vård i livets slut. Detta kan leda till lidande i form av chocker från ICD-dosan de sista timmarna i livet. Vi önskar erhålla kunskap om hur det ser ut för den här patientgruppen idag för att se om dialogen har förbättrats. Syfte: Att undersöka erfarenheter, attityder och kunskap om ICD-behandling hos personer som är 80 år och äldre och bärare av ICD. Metod: En kvantitativ metod där en tvärsnittsstudie genomfördes med en enkät som instrument för datainsamling. Urval gjordes utifrån formulerat syfte och inklusions- respektive exklusionskriterier. Inkluderingen gjordes konsekutivt och resultatet presenteras deskriptivt. Resultat: Studiedeltagarnas erfarenhet av sin ICD i allmänhet graderades till mycket bra hos 84% av studiedeltagarna. Vårt material visar att flertalet studiedeltagare inte har haft en dialog med vårdgivare eller närstående avseende ICD-dosans roll i livets slut, vidare sågs även en ovillighet till samtal kring ICD-funktionen och dess praktiska och etiska innebörd i livets slutskede. Vi fann också att kunskapsnivån hos ICD-bärarna i vår studie var bristfällig och att en betydande andel hade svårigheter att ta ställning till frågor rörande batteribyte och avaktivering när hälsosituationen försämras. Slutsats: För att ICD-bärare ska kunna vara delaktig i beslutet kring framtida batteribyte alternativt avaktivering av chockfunktionen vid försämrad hälsa krävs tillräckliga kunskaper och en kontinuerlig dialog med vårdgivaren.