Show simple item record

dc.contributor.authorÅstrand, Lise-Lotte
dc.contributor.authorKarlberg, Marie-Louise
dc.contributor.authorEkelin, Maria
dc.date.accessioned2022-10-14T11:52:59Z
dc.date.available2022-10-14T11:52:59Z
dc.date.issued2022-10-14
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/73901
dc.description.abstractSkolverket gav 2016 ut det nya bedömningsstödet för svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1-3 och beslut togs att bedömningsstödet skulle vara obligatoriskt för årskurs 1 (Utbildningsutskottets betänkande 2015/16: UbU4). Kritik kring bedömningsstödet har framförts då det gäller brist på tydlighet för den fortsatta läsundervisningen samt att bedömningsstödet riskerar att inte identifiera alla elever som är i behov av tidiga insatser (Dyslexiföreningen, 1/2019). Då elevers kunskapsutveckling inte gav förväntad progression skedde en förstärkning av skollagen vilken trädde i kraft den 1 juli 2019 och innefattar en garanti för tidiga stödinsatser (Skolverket, 2019a). Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur åtta lärare uppfattar och resonerar kring bedömning, det fortsatta arbetet med läsinlärning och läsundervisning samt tidiga insatser, utifrån Läsa-delens resultat på Skolverkets bedömningsstöd i årskurs 1. Då relationer är av vikt för inlärning utgår föreliggande studie från det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) och det specialpedagogiska relationella perspektivet (Ahlberg, 2015). Föreliggande studie har fenomenografi som forskningsansats, vilken innefattar en kvalitativ metod där syftet är att synliggöra variationer av uppfattningar om de fenomen som undersöks. Semistrukturerade intervjuer valdes för insamling av empirin vilket är vanligt vid fenomenografisk forskningsansats (Stukát, 2011). I föreliggande studie visar resultatet att respondenterna uppfattar Skolverkets bedömningsstöd som ett stöd vid bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt för att identifiera elever i behov av tidiga insatser. Respondenterna menar även att resultatet av bedömningsstödet inte nämnvärt påverkar läsundervisningen på gruppnivå, däremot på individnivå genom exempelvis individanpassade läseböcker. I den aktuella studien framträder variationer av uppfattningar i såväl genomförande och bedömning som hur stöd ges vid behov av tidiga insatser. Föreliggande studie skulle kunna bidra till att synliggöra vikten av ökad tydlighet för användandet av bedömningsstödet samt hur resultatet kan användas i det fortsatta arbetet med bedömning, läsundervisning, läsinlärning och ge tydliga rutiner för elevers tidiga stöden_US
dc.language.isosween_US
dc.subjectscreeningen_US
dc.subjectbedömningen_US
dc.subjectläsinlärningen_US
dc.subjecttidig upptäckten_US
dc.subjecttidig insatsen_US
dc.titleSkolverkets bedömningsstöd - Vad händer sedan?en_US
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record