Mellan målstyrning och barns motstånd. En kvalitativ studie om förskolans demokratiska uppdrag och dess komplexa realisering.
dc.contributor.author | Nilsson, Rebecca | |
dc.contributor.author | Andersson, Malin | |
dc.contributor.author | Hjalmarsson, Elin | |
dc.date.accessioned | 2022-10-20T11:34:46Z | |
dc.date.available | 2022-10-20T11:34:46Z | |
dc.date.issued | 2022 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/73954 | |
dc.description.abstract | Syftet med följande studie är studera och utveckla fördjupad kunskap om relationen mellan demokratiska handlingsmöjligheter i förskolan och pedagogernas styrning För att närma oss syftet kommer följande två frågeställningar att undersökas: Hur kommer barns motstånd till uttryck i målstyrda aktiviteter? Hur bemöter pedagoger barns motstånd? I förskolans utbildning ska demokrati utgöra grunden. Det demokratiska uppdragets realisering kan i utbildningssam manhang ändock beskrivas som komplext. Uppdraget består av flera dimensioner, varav en är att skapa möjligheter för barn att utöva och förhandla om de handlingsutrymmen som är. Denna förhandling kan uppstå i samband med barns motstånd. Studien är av en kvalitativ karaktär och med deltagande observation som metod samlades empiriskt material in genom fältanteckningar. Foucaults perspektiv på makt och rationaliteter för styrning samt Bernsteins pedagogiska teori användes därefter för att undersöka det empiriskt insamlade materialet. Resultatet visade att barns motstånd kommer till uttryck på många olika sätt och att motståndet öppnar upp för ett rubbande av maktens balans. Möjligheter till förhandling och handlingsmöjlighet varierade i samband med barnens uttryckta motstånd. Dess effekter föreföll som begränsat till att främst ha en inverkan på aktiviteters utformning. Begränsningen kunde utifrån den tidigare forsk ningen och de teoretiska perspektiven förstås påverkas av de villkor som var i sammanhanget samt av hur pedagoger bemötte barnens motstånd. Slutligen landade diskussionen i att det de mokratiska uppdraget skulle kunna gynnas av att pedagoger kontinuerligt reflekterar över ut bildningens villkor och hur de inverkar på barns förhandlings och handlingsutrymmen. I dis kussionen framkom också att ett förhållningssätt i mötet med barns motstånd som innehåller kvaliteter såsom lekfullhet, emotionell närvaro och lyhördhet inför barns uttryck kunde gynna barns handlingsutrymmen. Kvaliteter som ryms inom förhållningssättet att ta barns perspektiv och närma sig barns livsvärld. En indirekt styrning där processen värderas högre än målet fram-trädde också som centralt. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.subject | Demokrati | en_US |
dc.subject | delaktighet | en_US |
dc.subject | handlingsutrymme | en_US |
dc.subject | motstånd | en_US |
dc.subject | delaktighet | en_US |
dc.subject | förskola | en_US |
dc.subject | utbildning | en_US |
dc.subject | undervisning | en_US |
dc.subject | makt | en_US |
dc.subject | styrning | en_US |
dc.subject | kontroll | en_US |
dc.subject | observation | en_US |
dc.title | Mellan målstyrning och barns motstånd. En kvalitativ studie om förskolans demokratiska uppdrag och dess komplexa realisering. | en_US |
dc.type | Text | en_US |