Förändring och kontinuitet: Giftermål, släktskap, identitet och generationsskiften i den assyriska diasporan

Abstract

Denna avhandling undersöker uppfattningar om släktskap och giftermål bland assyrier i Sverige, i relation till gruppens diasporaidentitet. Den tar sitt avstamp i historiska processer under mitten av 1970- talet vilka tenderar påverka ungdomars vardagsliv för att sedan fokusera på hur en ny syn på kategorin ungdom och normalitet tar form. Därefter ringas ungdomars uppfattning om giftermålstraditioner och släktskapsrelationer in, men också hur de ser på sin sociala och etniska identitet. Syftet med avhandlingen är att kasta ljus över sociokulturella förändringar bland assyrier i Sverige och deras innebörd för den enskilda individen men också för gruppen som helhet. I förståelsen av förändringarnas omfattning har utgångspunkten varit i parallella processer som inte är helt oberoende av varandra, nämligen hur synen på släktskap, giftermål och ungdom i mötet med det svenska samhället har tolkats och omtolkats och därigenom fått annorlunda innehåll och innebörd. Den relevans giftermålet och släktskapet hade i hemlandet skiljer sig i många avseenden från den betydelse dessa institutioner kommit att få i Sverige. Äktenskapet kännetecknas inte längre av tidiga och arrangerade giftermål och patriarkatet som ideal håller på att omvärderas av många i den yngre generationen. Den etnoreligiöst baserade endogaminormen har skiftat i Sverige och håller på att luckras upp, då dess betydelse för reproduktion av religiös och/eller etnisk tillhörighet inte är lika viktig bland en del unga medlemmar. På liknande sätt har synen på ungdom bland assyrier förändrats och anpassats till de förhållanden som råder i Sverige, processer som ungdomar sedan ankomsten till Sverige varit med och påverkat i en viss riktning. Det organiserade inhemska föreningslivet inom gruppen öppnade under gruppens första tid nya möjligheter för ungdomar i allmänhet att på ett konstruktivt sätt bryta mot vissa normer utan större konsekvenser, till exempel att inte vilja gifta sig med den av föräldrarna utvalde. Många föräldrar fick en ny konkurrent som de inledningsvis försökte bekämpa men som de fortsättningsvis kom att betrakta som komplement i vägledning av de unga. Från omkring 2010 och framåt har familjen, primärt kärnfamiljen, återigen kommit att spela större roll än föreningen i ungdomarnas liv och svenskfödda ungdomar håller på att förhandla om föräktenskapliga förhållanden och annat som begränsar deras frihet. Familjen anses stå dels mellan individ och kollektiv, dels mellan det svenska samhället och det assyriska kollektivet. Utifrån att det ställs krav på familjen från dessa skilda håll har den fått en ambivalent funktion i Sverige: å ena sidan förväntas den att upprätthålla kulturella normer och ideal och å andra sidan förväntas familjen från både ”svenskt” håll och från deras barn att visa förståelse och acceptans för sina barns uppväxt i det svenska samhället och det assyriska kollektivet. Avhandlingen visar hur familjens roll skiftat över tid och successivt övergått ifrån att vara en ”traditionsbärande” till att vara en ”förändringsvänlig” institution, präglad av bilaterala släktskapsband. Därtill praktiserar många assyrier svenska traditioner som exempelvis kulturella och religiösa högtider på sitt eget sätt, i vad som skulle kunna beskrivas som ”mixkultur”. Allt fler börjar också i vissa sammanhang att identifiera sig som svensk-assyrier. Alla dessa kulturella förändringsprocesser har lett till en förändrad syn på den etniska och sociala identiteten. Vilken aspekt av dessa identiteter som lyfts fram beror på inbördes relationer i varje given situation. Nyckelord: Socialantropologi, assyrier, bilateral, diaspora, dubbelidentitet, endogami, familj, förändring, giftermål, ideal, kontinuitet, normer, patrilinjär, patriarkala traditioner, släktskap, svensk-assyrier, svenskar, ungdom