Fysisk och digital högläsning. Ett lugnande moment eller en fantastisk pedagogisk metod för barns språkutveckling?

Abstract

Syftet med denna studie har varit att undersöka samt bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver att fysisk och digital högläsning främjar barns språkutveckling. Följaktligen tar studien utgångspunkt i förskolans styrdokument samt tidigare forskning. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver förskollärare att de arbetar pedagogiskt med högläsning för att främja barns språkutveckling? Hur resonerar förskollärare kring möjligheter med att använda sig av fysisk respektive digital högläsning? Hur resonerar förskollärare kring begränsningar med att använda sig av fysisk respektive digital högläsning? En kvalitativ forskningsmetod har använts och empirin i studien har samlats in via semistrukturerade intervjuer, med fokus på möjligheter samt begränsningar med fysisk respektive digital högläsning. Således vilka strategier förskollärare beskriver att de använder för främjandet av barns språk. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas. Därefter har det empiriska materialet analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med tre av de centrala begreppen utifrån teorin: mediering, scaffolding och samspel. I resultatet har det framkommit att förskollärarna ser flertal möjligheter med fysisk högläsning. Förskollärarna beskriver att de samspelar med barn och använder sin röst som strategier för att skapa berikande samtal. Däremot anser de att stora barngrupper är en begränsning med fysisk högläsning, då alla barns individuella behov inte kan tillvaratas. Det framgår även i resultatet att förskollärarna upplever fler begränsningar vid digital än vid fysisk högläsning. Det finns brist på kunskap kring att undervisa med digitala verktyg vilket leder till att de åsidosätter sin pedagogiska roll. I studiens resultat uppmärksammas hur förskollärarna resonerar kring skapandet av möjligheter till samspel och stöttning till barn under respektive högläsningsform. Det synliggörs likheter och skillnader beroende på vilken åldersgrupp förskollärarna arbetar med. Slutligen kan man se hur högläsning sker vid vila eller övergångar på samtliga förskolor och inte som ett tematiskt arbete med fokus på barns språkutveckling.