Show simple item record

dc.contributor.authorJusufi, Defina
dc.contributor.authorKudra, Adna
dc.contributor.authorRezk, Joanna
dc.date.accessioned2022-10-27T11:30:30Z
dc.date.available2022-10-27T11:30:30Z
dc.date.issued2022
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/74017
dc.description.abstractDenna studie tar ansats i en kvalitativ studie som metod. Det med avsikt att få en djupare förståelse och en inblick i förskollärarnas arbete med flerspråkighet. Frågeställningar som besvaras och ska undersökas är vilka möjligheter och utmaningar erbjuder flerspråkigheten i praktiken? Hur påverkar styrdokument och riktlinjer arbetet med flerspråkighet? Samt hur tolkar förskollärare begreppet flerspråkighet? Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018, s. 9) betonar att barn med ett annat modersmål än svenska ska få möjligheten till att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Trots detta framgår det inte i läroplanen på vilket sätt eller till vilken utsträckning som de verksamma ska arbeta med det i verksamheten. Begreppet har blivit alltför tolkningsbart. Det är en aspekt som gör att den som har tolkningsföreträde styr begreppets innebörd och definition. Samhällsförändringar har bidragit till ändrade konstellationer i barn- och personalgrupp, utformningen av verksamheten samt det pedagogiska arbetet. I samband med det, krävs det nya utvecklade arbetsmetoder och strategier som ska möjliggöra likvärdig utbildning för alla barn. Syftet med studien är att få en bredare förståelse för förskollärarnas uppfattning av flerspråkigheten. Studien utgår från den fenomenografiska teorin, där fem förskollärare från olika kommuner i Göteborg samt Hallands län har intervjuats gällande ämnet. Under intervjuerna har förskollärarna fått möjligheten att dela med sig av sina egna uppfattningar och erfarenheter. Förskollärarna talar om flerspråkighet som begrepp och det blir tydligt hur uppfattningarna medför olika synvinklar på begreppets innebörd. Analysen visar hur förskollärarna ser på flerspråkighet. Det beskrivs inte enbart vara bundet till barn med annat modersmål. Det är olika kommunikationsvägar som barnen tillämpar, verbal som icke verbalkommunikation eller estetiska uttrycksformer. Uppfattningarna framgår tydligt under rubrik flerspråkighet är ett tolkningsbart begrepp, förskollärarnas ansvar i relation till styrdokument och riktlinjer, flerspråkigheten är beroende av barngrupp, vikten av samverkan med vårdnadshavare. Under resultat och analys synliggörs de aspekter som både möjliggör och förhindrar arbetet med flerspråkigheten i verksamheten. Det framgår även att förskollärarna är i huvudsak eniga om vissa aspekter som möjliggör eller förhindrar deras arbete i praktiken. Den gemensamma nämnaren i resultatet landar i tidsbrist, ett engagerat och motiverat arbetslag, en bra ledning samt god samverkan med vårdnadshavarna.en_US
dc.language.isosween_US
dc.subjectFlerspråkigheten_US
dc.subjectTransspråkandeen_US
dc.subjectFörskollärareen_US
dc.subjectUppfattningaren_US
dc.subjectKommunikationen_US
dc.titleÄr flerspråkighet en levande del av verksamheten? En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av och arbete med flerspråkighet.en_US
dc.typeTexten_US


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record