Att upptäcka och erövra sitt tillgängliga frirum

Abstract

Syfte: Studien hade som syfte att synliggöra hur resultaten av de nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i taluppfattning användes och följdes upp i matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1 på tre olika skolor. Ett särskilt sökljus riktades mot framgångsfaktorer för en likvärdig och tidig matematikundervisning.

Teori: Den teoretiska forskningsansats som låg till grund för denna studie var kritisk pragmatism (Boman, Ljunggren & Wright, 2007), vilken gjorde det möjligt att studera hur olika professioner i skolan identifierade och utnyttjade sitt handlingsutrymme för att stödja elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. Vidare användes Bergs (2003) friutrymme och hans frirumsmodell för en fördjupad analys. Forskarens utblick var ett relationellt perspektiv, det Kommunikativa Relationsinriktade Perspektivet (KoRP) (Ahlberg, 2015), vilket användes för att studera kommunikation och samverkan mellan de olika professionerna.

Metod: De tre skolorna i studien valdes ut utifrån olika upptagningsområden samt att de olika skolorna presterade på olika nivå i bedömningsstöden i taluppfattning på höstterminen i årskurs 1. Utifrån en kvalitativ metod genomfördes tolv semistrukturerade intervjuer med rektor, personal med specialpedagogisk kompetens samt lärare i förskoleklass och årskurs 1 på de tre skolorna. Intervjuerna genomfördes som digitala möten med en profession och en skola i taget.

Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra teman som tillsammans besvarar studiens forskningsfrågor. Det första temat behandlar de tre skolornas organisation för systematiskt kvalitetsarbete efter införandet av Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser. Resultaten visar på en förändring när två av skolorna nu hade skapat formella kommunikativa kontexter mellan de olika professionerna för resultatuppföljning i matematik, där även rektor hade en god insyn. Det andra temat belyser lärarens nya handlingsmöjligheter i undervisning och bedömning i matematik. De nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden upplevdes ha bidragit till en ökad likvärdighet i bedömningen både kommunalt och nationellt och att ett större fokus lades på matematikundervisning i förskoleklass. I det tredje temat redovisas om garantin lett till ett nytt sätt att tidigt identifiera elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. Resultaten visar att matematikutveckling fortfarande får ett förvånansvärt litet utrymme i kommunikationen vid överlämningar, stödinsatser och fortbildningar i jämförelse med språkutveckling. Få extra anpassningar i matematik sattes in i tidiga åldrar på de undersökta skolorna och inget åtgärdsprogram i matematik hade upprättats. Det fjärde temat lyfter fram hur garantin påverkat inflytandet från personal med specialpedagogisk kompetens. Resultatet visar att personal med specialpedagogisk kompetens var mer delaktiga i särskilda bedömningar i årskurs 1 än i förskoleklassen och att speciallärarna i väldigt liten omfattning arbetade med insatser i matematik i de tidiga åldrarna