Skriftlig språkutveckling i svenska hos ungdomar som är födda och bosatta i utlandet med engelska och svenska som L1. En frekvensanalysstudie

Abstract

Syftet med denna undersökning är att med s. k. frekvensanalys undersöka på vilket sätt två elevers skriftliga språk i svenska utvecklades under en period på två år och fem månader. Studien är en longitudinell fallstudie om två elever som är födda och bosatta utanför Sverige, har engelska och svenska som förstaspråk och deltar i en skolform som bedrivs på elevernas fritid som heter kompletterande svenskundervisning i utlandet (“Svenska skolan”). Eleverna var elva respektive tolv år i studiens inledning och 13 respektive 14 år vid studiens slut. Under större delen av studiens tidsspann bedrevs undervisningen på distans på grund av de stränga restriktioner som rådde i landet under coronapandemin. Eleverna arbetade då hemma med olika skriftliga uppgifter som ligger till grund för studien. Med analysmetoden frekvensanalys undersöktes 25 av deras texter med avseende på sju språkliga drag; ordföljd i bisatser med satsadverbial, reflexiva possessiva pronomen, stavning av vissa verb, perfektparticipkongruens av partikelverb, passiv form, sammansättningar och uttryckssätt för framtid. Resultatet visar att elevernas svenska skriftspråk karaktäriseras av crosslinguistic influence (transfer) samt variabilitet och icke-linjäritet. Generellt var det svårt att utröna en tydlig språkutveckling från materialet. Vissa språkdrag som förväntades utgöra svårigheter ur ett inlärningsperspektiv behärskades väl medan en del språkdrag utgjorde svårigheter under hela tidsperioden. En inter-individuell skillnad var elevernas olika språkbehärskning gällande passiv form och uttryckssätt för framtid. Vidare verkade eleverna föredra perifrastisk passiv framför morfologisk vilket är intressant eftersom den morfologiska är vanligare i svenskan. Avslutningsvis bidrog elevernas regelbundna arbete med sina hemuppgifter både till att deras skriftliga språkkunskaper bibehölls vilket är i linje med aktuell heritage language-forskning och att några språkdrag i viss mån utvecklades målspråksenligt.