Show simple item record

dc.contributor.authorStrindberg, Anders
dc.date.accessioned2022-12-14T10:23:32Z
dc.date.available2022-12-14T10:23:32Z
dc.date.issued2022-12-14
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/74428
dc.description.abstractSyfte: Det övergripande syftet med studien, vars ansats är aktionsforskning, är tudelat. Den syftar dels till att pröva att förändra min grammatikundervisningspraktik, från en traditionell och isolerad till en kontextuell och funktionell genomförd under en längre tid, dels till att producera kunskap genom en analys av denna förändringsprocess och dess utfall. Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger på tre antaganden. Det första utgår från senare års forskning om så kallad kontextuell grammatikundervisning (Myhill m.fl., 2012), vilken gör gällande att en grammatikundervisning som inte bedrivs isolerat utan i stället länkas samman med skrivundervisningen i språkämnet kan ge positiva effekter på elevers skrivande och göra grammatiken mer motiverande. Det andra bygger på The LEAD principle (Myhill m.fl., 2020), en pedagogisk modell i fyra steg som grundas i idén att en grammatikundervisning som på ett strukturerat sätt länkas samman med ordinarie skrivundervisning och utgår från autentiska texter, samt ger eleverna möjligheter att delta i metasamtal om grammatiska frågor och texter, kan utveckla elevernas metalingvistiska förståelse. Det tredje utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, vilket handlar om att lärande sker i ett samspel mellan människor med språket som det medierande redskapet. Metod: Den forskningsansats som studien utgår ifrån är aktionsforskning, vilken kopplar samman teori och praktik, och studien har bedrivits i samverkan med en grupp elever som studerar kursen Svenska 2 (eller Svenska som andraspråk 2) på en gymnasieskola. Under forskningsprocessen, som pågick under en hel termin, har empiri samlats in på flera olika sätt: via observationer, reflektionsloggbok, elevtexter och enkäter. Empirin har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys och analyserats utifrån forskningsläge och de tre övergripande teorierna gällande kontextuell grammatikundervisning, The LEAD principle och det sociokulturella perspektivet på lärande. Såväl möjliggörande som hindrande faktorer i samband med processen, både knutna till mig som lärare och till eleverna, har analyserats. Resultat: Studiens resultat visar på både möjliggörande och hindrande faktorer, ur både lärar- och elevperspektiv. De möjliggörande faktorerna anses överväga de hindrande, vilka framför allt framträtt genom analys av min egen reflektionsloggbok, medan de svar eleverna ger i enkäterna visar överlag positiva reaktioner på den kontextuella grammatikundervisningen. Det genomförda utvecklingsarbetet har därmed både medfört ett förändrat arbetssätt och en förbättrad undervisning. Utöver detta har min egen didaktiska medvetenhet gällande senare års rön och teorier kring grammatik och skrivande utvecklats. De erhållna resultaten kommer att tillvaratas i arbetet med att utveckla grammatik- och skrivarbetet ytterligare i framtiden.en_US
dc.language.isosween_US
dc.subjectgrammatiken_US
dc.subjectskolgrammatiken_US
dc.subjecttraditionell grammatiken_US
dc.subjectkontextuell grammatiken_US
dc.subjectaktionsforskningen_US
dc.subjectthe LEAD principleen_US
dc.subjectsociokulturell teorien_US
dc.titleMed grammatiken i skrivpraktiken. En aktionsforskningsstudie om ett försök att gå från traditionell till kontextuell grammatikundervisning i kursen Svenska 2en_US
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record