dc.contributor.author | Kantur, Ertan | |
dc.date.accessioned | 2023-01-24T12:32:54Z | |
dc.date.available | 2023-01-24T12:32:54Z | |
dc.date.issued | 2023-01-24 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/74640 | |
dc.description.abstract | Syfte: Syftet med denna uppsats är att få fram det kommunala perspektivet i en situation där självstyret utmanas, och skapa en bild av hur kommer hanterar sådana situationer och hur hanteringen kan förstås. På detta sätt söker jag att bidra till diskussionen om kommunalt självstyre och lokal autonomi i en flernivåkontext. Det konkreta fall som används för att studera detta är när Skolinspektionen godkänt en nyetablering av fristående grundskola trots att kommunen påtalat påtagliga negativa konsekvenser av etableringen. Teori: Studien utgår från teorier och tidigare forskning om styrning i en flernivåkontext, såsom flernivåstyrning (Multilevel Governance), styrideal och kommuners styrning av sin skolverksamhet. Även konceptet om kommunideologier och tidigare forskning kring partiers och politikers syn på kommuner används. Metod: Studien är upplagd som en fallstudie om tre kommuners hantering av ovan nämnda situation. Materialinsamlingen har skett i två steg med olika källor som grund. Först genomfördes en dokumentinsamling av kommunala handlingar och material från media, och därefter genomfördes intervjuer med personer från respektive kommun. Detta utmynnade i omfattande fallbeskrivningar som sedan analyserades och jämfördes utifrån analysfrågorna. Resultat: Studiens resultat visar att det främst är partierna och politiker som framträder i hanteringen av situation och att de agerar utifrån vilken inställning de har i sakfrågan. Samtidigt formas hanteringen av vilka intressen aktörerna har och hur de förhåller sig mellan dessa. Tre övergripande strategier identifieras i hanteringen: att påverka huruvida friskolan får tillstånd eller ej; att visa sin motvilja eller sitt stöd för etableringen, och som en del i detta skapa eller undvika politisk konflikt; att inta ett visst förhållningssätt till friskolan efter deras tillstånd. Studien visar att de politiska styrena, som var emot etableringen, intar ett hierarkiskt styrsätt där man prioriterar sina egna intressen och styr situationen mot ett utfall man själv önskar. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.subject | Kommunalt självstyre | en_US |
dc.subject | Skolinspektionen | en_US |
dc.subject | Flernivåstyrning | en_US |
dc.subject | Friskoleetablering | en_US |
dc.title | När ett yttrande inte räcker | en_US |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/School of Public Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan | swe |
dc.type.degree | Student essay | |