Aktiemarknadsbolags skadeståndsansvar för bristfällig informationsgivning till aktiemarknaden – en studie av de skadeståndsrättsliga ansvarsförutsättningarna
Abstract
Aktiemarknadsbolag har en långtgående skyldighet att offentliggöra kurspåverkande information om bolaget till allmänheten. Bland annat skall finansiella rapporter och annan information som har en inte oväsentlig kurspåverkan utges. Likväl riskerar aktieägare att lida ren förmögenhetsskada när företrädare för ett aktiemarknadsbolag av oaktsamhet eller rent av svikligen förbiser nämnda informationsplikt. Skadesituationen kan vara att ett aktiemarknadsbolag offentliggör förskönande information om den finansiella ställningen i bolaget. Aktiekursen kommer då inte att spegla det korrekta värdet på aktierna. När korrekt information om den finansiella ställningen senare utges till aktiemarknaden, faller aktiekursen till den nivå som marknaden nu värderar aktierna till. De placerare som köpt aktier under tiden aktiekursen var uppblåst på grund av den vilseledande informationen, lider en ren förmögenhetsskada. Eftersom aktiemarknadsbolaget i de flesta fall torde ha ”the deepest pocket”, är det följaktligen för de skadelidande av störst intresse att kunna rikta sina ersättningsanspråk mot bolaget.
Syftet med framställningen är att söka klarlägga de skadeståndsrättsliga förutsättningarna för aktieägare att rikta anspråk mot aktiemarknadsbolag för ren förmögenhetsskada de lidit på grund av bristfällig informationsgivning till aktiemarknaden. Ansvarsfrågan utreds främst ur ett skadeståndsrättsligt perspektiv. Ansvarssituationen medför dock att även kapitalskyddsregler i aktiebolagsrätten utreds eftersom dessa har en avgörande betydelse för möjligheten att framställa skadeståndskrav mot aktiemarknadsbolag.
Som ett första moment i uppsatsen tar jag mig an skadeståndsfrågan ur ett aktiebolagsrättsligt perspektiv – utifrån kapitalskyddsreglerna i aktiebolagslagen och praxis. Syftet är att utreda i vilken mån aktieägare vid den aktuella skadsituationen med framgång kan framställa skadeståndskrav mot bolaget. I dagsläget anser många i doktrinen att NJA 1935 s. 270 verkar immuniserande mot varje skadeståndsanspråk från aktieägare när anspråket härrör från förvärv eller teckning av aktie. Jag sticker ut hakan och anför att tolkningen av 1935 års fall enligt mitt förmenande utvidgats oberättigat långt i doktrinen. Om mitt resonemang godtas, torde följande gälla i förhållande till kapitalskyddsreglerna: Skadestånd kan utges till aktieägare eller tredjeman som likställs därmed, så länge som värdeöverföringsreglerna och försiktighetsprincipen i aktiebolagslagen efterlevs samt bolaget inte är i en konkurssituation. Om mitt resonemang inte godtas, finns ingen möjlighet att enligt nu gällande rätt som aktieägare rikta ersättningsanspråk mot aktiemarknadsbolag för den skada man lidit på grund av bolagets vilseledande och utgivna information.
Bolagsansvar kan grundas antingen på principalansvar för anställda eller organansvar för ledningen. Jag kommer i uppsatsen fram till att bolagsansvar endast kan konstitueras vid brottsligt handlande, oavsett det gäller organansvar eller principalansvar. Detta för att gällande rätt inte utvidgats till att omfatta ersättning för ren förmögenhetsskada utan samband med brott vid den aktuella skadesituationen. Svindleri torde vara det mest aktuella brottet vid skadesituationen. Därvid begränsas också de möjliga skadesituationerna till när bristfällig informationsgivning utgivits och samtidigt utgör svindleri.
De skadeståndsrättsliga förutsättningarna vad avser skadebestämning, oaktsamhetsstandard eller skyddat intresse uppvisar inga större särpräglade egenskaper som gör dem svårtillgängliga. Däremot är adekvansbedömningen, med avseende på transaktionssamband, särpräglad. Mitt förslag är att använda ett verklighetsanknutet transaktionssamband: Tillitspresumtion om det berörda bolagets aktier handlas på en effektiv marknad, och annars tillitsprincipen.
Degree
Student essay
Collections
Date
2007-12-14Author
Jukic-Karlsson, Robert
Keywords
Skadestånd
Bolagsrätt
Börsrätt
Series/Report no.
2007:101
Language
swe