Att se flyktingbarnet i familjen - en kvalitativ studie om flyktingkonsulenters arbetssätt med flyktingbarn utifrån ett barnperspektiv

Abstract

Studiens syfte var att undersöka vad som händer med flyktingbarn när de, i vårt fall tillsammans med sina familjer, får uppehållstillstånd i Sverige. Närmare bestämt ville vi undersöka hur dessa barn uppmärksammas och bemöts av flyktingkonsulenter på flyktingenheten. Sker detta utifrån ett barnperspektiv? För att kunna veta om det sker utifrån ett barnperspektiv ansåg vi att det var nödvändigt att först titta på hur begreppet barnperspektiv tolkas i dagens Sverige. För att ta reda på om och hur flyktingkonsulenter arbetar utifrån barnperspektivet ville vi veta vilka konkreta redskap och metoder som motsvarar deras användande av ett barnperspektiv.

Uppsatsens frågeställningar är:

• Hur tolkas begreppet barnperspektiv i dagens Sverige? • På vilka sätt arbetar flyktingkonsulenter med flyktingbarn? • Hur tillämpas barnperspektivet i flyktingkonsulentens arbete med flyktingbarn?

För att förmå besvara uppsatsens frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa forskningsmetoder. Den första frågeställningen besvaras framförallt genom dokumentanalys. Vår främsta datainsamling för den andra och tredje frågeställningen har bestått av en fokusgruppintervju samt tre individuella intervjuer. Våra informanter har varit fyra flyktingkonsulenter på två olika flyktingenheter som arbetar specifikt med barn och därutöver en tjänsteman som fungerar som resurs för dessa flyktingkonsulenter.

Huvudresultaten som har framkommit genom vår studie är att begreppet barnperspektiv i dagens Sverige innebär att vuxna utgår från ett vuxet barnperspektiv. I praktiken innebär detta att man i alla åtgärder som rör barn försöker se till att barnets bästa väger tyngst. Det finns inte heller ett barnperspektiv utan flera, eftersom olika individer bär med sig olika erfarenheter som påverkar vad man anser är ett barns bästa. Därför går det inte att ge en definition på begreppet barnperspektiv då det är mångtydigt. För att man skall kunna utgå från ett barnperspektiv är det nödvändigt att även se familjens roll i barnets liv, då tanken inte är att föräldrarna skall glömmas bort utan att barnet skall bli mer synligt. På de två flyktingenheterna som vi har tittat på finns det flyktingkonsulenter som arbetar specifikt med barn. Deras främsta uppgift är att försöka träffa alla barn och göra en introduktionsplan för dem. Utifrån flyktingkonsulenternas tolkning av begreppet barnperspektiv är den viktigaste aspekten i arbetet att varje barn blir sett och uppmärksammat, samt att man har fokus på hela familjen. Trots att flyktingkonsulenterna försöker använda ett barnperspektiv finns det hinder då samverkan med skolan, som är en viktig aktör, inte fungerar fullt ut. Här ser vi att flyktingkonsulenterna har ett ansvar att se till att det sker en förbättring i samarbetet med skolan. Det finns även hinder på andra nivåer vilka flyktingkonsulenterna inte anser att de kan påverka.