Att vara närstående till en patient med ätstörning: Hur sjuksköterskan kan främja delaktighet och bekräfta närstående

Abstract

Fördjupningsarbetets syfte var att belysa upplevelsen av att vara närstående till en person som lider av ätstörning, samt hur sjuksköterskor kan möjliggöra för närstående att känna delaktighet i omvårdnaden och hur bekräftelse kan användas som vårdhandling för att stärka känslan av delaktighet. I bakgrunden beskrivs ätstörningar och vad det innebär att vara närstående till en person med en psykiatrisk diagnos. Vi valde begreppen bekräftelse och delaktighet som den omvårdnadsteoretiska förankringen eftersom närstående beskrivit att de saknar bekräftelse från vårdpersonal och att de inte känt sig så delaktiga i vården som de önskat. I resultatet framkommer att många närstående hade en känsla av att vara utestängda och bortstötta av vårdpersonal. De upplevde känslor av skuld och maktlöshet. Närstående beskrev också copingstrategier som de utövade på eget initiativ och beskrev sin egen kamp för att klara vardagen och övervinna sjukdomen. För att som sjuksköterska kunna ge ett bra stöd åt de närstående är det viktigt att veta hur de upplever situationen. Sjuksköterskor kan genom omvårdnadsåtgärder underlätta för närstående och stötta dem så att de i sin tur kan vara ett gott stöd för patienten.