| dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Det har skett en dramatisk utveckling av
redovisningsstandards i världen. Utvecklingen av IAS - regler har bidragit till en
ökad harmonisering på redovisningsområdet. En standard som finns i IFRS/IAS
regelverk är IAS 16 som behandlar materiella anläggningstillgångar, vilket har
uppdaterats och medfört ett striktare krav på tillämpning av komponentavskrivning.
Denna avskrivningsmetod syftar på att en huvudtillgång delas upp på ett flertal
olika komponenter som därefter skrivs av separat. Därmed blir det intressant att
undersöka vidare om komponentavskrivning har medfört ett större antal likheter
mellan bolag inom transportbranschen. En annan intressant aspekt att undersöka
detta område är för att utreda om organisationens ägandeform påverkar företagets
hantering av komponentavskrivningens beståndsdelar.
Mot ovanstående bakgrund, har det resulterat i följande problemformulering:
• Hur hanterar statliga företag komponentavskrivningens beståndsdelar/
förutsättningar i förhållande till privata företag?
• Vilka likheter och skillnader kan identifieras och hur kan dessa
förklaras?
Syfte: Uppsatsen avser att klargöra och undersöka hur statliga företag hanterar
komponentavskrivningens olika beståndsdelar/förutsättningar såsom fastställandet
av betydande värde, komponents anskaffningsvärde, nyttjandeperiod samt restvärde
i förhållande till privata företag. Uppsatsens ändamål är också att identifiera
likheter och skillnader mellan organisationernas komponentavskrivning.
Avgränsningar: Författarna har avgränsat sig till IAS 16 när det gäller
komponentavskrivningar. Avgränsningen gäller tre företag inom
transportbranschen. De utvalda bolagen är Concordia-Maritime SAS, och SJ.
Metod: Författarna har valt att använda sig av en kvalitativ undersökningsmetod,
då denna ger en djupare analys av undersökningsobjekten än vad den kvantitativa
metoden gör. Sekundärdata består av material i form av litteratur, artiklar,
standarden IAS 16 och årsredovisningar. Primärdata har samlats in via personlig,
mail och telefon intervjuer med företagen. Det empiriska materialet har analyserats
- SAMMANFATTNING -
utifrån en teoretisk referensram om komponentavskrivning mellan privata och
statliga företag.
Resultat och slutsatser: Författarnas slutsats är att både privata och statliga företag
fastställer betydande värde, komponents anskaffningsvärde, nyttjandeperiod samt
restvärde, enligt reglerna i IAS 16, för att kunna tillämpa komponentavskrivning.
Anledningen är att de utvalda företagen tillämpar IFRS-regelverket. En ytterligare
slutsats är att även statliga företag som bedrivs utifrån marknadsmässiga krav och
villkor, bedriver sin verksamhet efter vinstmaximeringsmålet. Även privata företag
utgår ifrån vinstmaximeringsmålet.
Förslag till fortsatt forskning: Komponentavskrivning har inte blivit så
välbehandlat ur forskningssynpunkt som många andra ämnen har blivit. Därmed
vore det intressant att göra en liknande undersökning som har utförts i uppsatsen,
där flera företag inom branschen undersöks. Detta vore intressant eftersom att det
möjliggör för författarna att dra generella slutsatser. Ett annat alternativ är, att
utföra en undersökning som behandlar komponentavskrivning mellan olika
branscher, för att se om det finns några skillnader och likheter samt vad de
eventuella olikheterna beror på.
Annan forskning som kan vara relevant att utföra utifrån denna undersökning är att
se vilket tillvägagångssätt som statliga respektive privata företag utgår ifrån, när de
fastställer komponentens nyttjandeperiod utifrån erfarenhet. Detta är intressant då
det kan skilja sig mellan hur de privata och statliga företagen bestämmer
komponentens nyttjandeperiod beroende på hur de vill att resultatet skall framträda.
Finns det några differenser på hur statliga och de privata företag behandlar de
eventuella skillnaderna och vad beror detta i så fall på? | en |
