Försäkringskassan och dess styrkort. Före och efter 2005

Abstract

Bakgrund: Eftersom utvecklingen ständigt växer var oftast finansiella mått inte längre tillräckliga och företag började söka sig till mer moderna styrmodeller som inkluderar ickefinansiella mått. The Balanced Scorecard (BSC) omfattar både finansiella och icke-finansiella mått. Modellen är i första hand utformad för stora vinstdrivande organisationer, men har fått ökad användning även i offentlig förvaltning. Eftersom offentliga verksamheter oftast har flera olika mål som de strävar efter är de i behov av en mer övergripande styrmodell. Problemformulering: Hur har omstruktureringen påverkat användningen av BSC samt dess utformning, jämfört med tidigare? Syfte: Syftet med denna studie är att visa, beskriva och skapa en förståelse för om och hur det balanserade styrkortets utformning och användning har ändrats i samband med en omorganisation. Avgränsning: Vi har begränsat oss till Försäkringskassan i Västra Götalands användning av styrkort. Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi i vår studie strävat efter två faktorer som kommer att stärka vår uppsats, det ena är validitet och det andra är reliabilitet. Studien utgår från tre undersökningskategorier explorativ, deskriptiv samt hypotesprövande undersökning. Vi har använt oss utav primär respektive sekundärdata. Vidare kommer hänsyn tas till kvalitets aspekter då vår studie går ut på att beskriva och förklara. Slutsatser: Tidigare utformade Västra Götaland styrkortet för länet men idag är det ledningen som utformar och sprider vidare mål och mått i styrkortet. Styrningen har centraliserats och länet har inte lika mycket handlingsfrihet som tidigare dessutom har kommunikationsledet förlängts pga. av de hierarkiska nivåerna vilket leder till att beslutsfattande tar längre tid. Den Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet 3 strikta styrningen medförde att måtten har blivit mer detaljerade och högre krav ställs på att uppfylla målen. I Västra Götaland sker nedbrytning av mål och mått i styrkortet ända ner på individuell nivå inom vissa utvalda områden detta bidrar till en mer detaljerad och effektiv styrning. Mer fokus läggs på kvantitativa mått vilket leder till att kvalitativa mått hamnar i skymundan. Vidare syns den ökade styrningen genom mer frekventa uppföljningar. Förslag till vidare forskning: Då vår studie innefattade styrkortet på ledningsnivå anser vi att en fortsatt forskning om medarbetarnas syn på styrkortet hade vart intressant. Hur de upplever styrningen med styrkortet och om de känner av någon skillnad av styrkortets användning nu när det sker centralt jämfört med innan. Det hade även vart intressant att undersöka huruvida Försäkringskassan har uppnått de uppsatta målen för januari 2008.