Försäkringskassan och dess styrkort. Före och efter 2005
Sammanfattning
Bakgrund: Eftersom utvecklingen ständigt växer var oftast finansiella mått inte längre
tillräckliga och företag började söka sig till mer moderna styrmodeller som inkluderar ickefinansiella
mått. The Balanced Scorecard (BSC) omfattar både finansiella och icke-finansiella
mått. Modellen är i första hand utformad för stora vinstdrivande organisationer, men har fått
ökad användning även i offentlig förvaltning. Eftersom offentliga verksamheter oftast har
flera olika mål som de strävar efter är de i behov av en mer övergripande styrmodell.
Problemformulering: Hur har omstruktureringen påverkat användningen av BSC samt dess
utformning, jämfört med tidigare?
Syfte: Syftet med denna studie är att visa, beskriva och skapa en förståelse för om och hur det
balanserade styrkortets utformning och användning har ändrats i samband med en
omorganisation.
Avgränsning: Vi har begränsat oss till Försäkringskassan i Västra Götalands användning av
styrkort.
Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi i vår studie strävat efter två faktorer som kommer att
stärka vår uppsats, det ena är validitet och det andra är reliabilitet. Studien utgår från tre
undersökningskategorier explorativ, deskriptiv samt hypotesprövande undersökning. Vi har
använt oss utav primär respektive sekundärdata. Vidare kommer hänsyn tas till kvalitets
aspekter då vår studie går ut på att beskriva och förklara.
Slutsatser: Tidigare utformade Västra Götaland styrkortet för länet men idag är det ledningen
som utformar och sprider vidare mål och mått i styrkortet. Styrningen har centraliserats och
länet har inte lika mycket handlingsfrihet som tidigare dessutom har kommunikationsledet
förlängts pga. av de hierarkiska nivåerna vilket leder till att beslutsfattande tar längre tid. Den
Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
3
strikta styrningen medförde att måtten har blivit mer detaljerade och högre krav ställs på att
uppfylla målen. I Västra Götaland sker nedbrytning av mål och mått i styrkortet ända ner på
individuell nivå inom vissa utvalda områden detta bidrar till en mer detaljerad och effektiv
styrning. Mer fokus läggs på kvantitativa mått vilket leder till att kvalitativa mått hamnar i
skymundan. Vidare syns den ökade styrningen genom mer frekventa uppföljningar.
Förslag till vidare forskning: Då vår studie innefattade styrkortet på ledningsnivå anser vi
att en fortsatt forskning om medarbetarnas syn på styrkortet hade vart intressant. Hur de
upplever styrningen med styrkortet och om de känner av någon skillnad av styrkortets
användning nu när det sker centralt jämfört med innan. Det hade även vart intressant att
undersöka huruvida Försäkringskassan har uppnått de uppsatta målen för januari 2008.
Examinationsnivå
Student essay
Fil(er)
Datum
2008-01-29Författare
Nadjari, Nazli
Behoozi, Ysaman
Nyckelord
BSC, Balanserat styrkort, myndighet, Försäkringskassan
Serie/rapportnr.
Externredovisning och företagsanalys
07-08-15
Språk
swe