Varför används inte balanserat styrkort? -En jämförelse mellan adopterande och icke-adopterande kommuner

Abstract

Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inom organisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodell som presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra den ekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraft internationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av många privata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn. I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption – implementering av olika styrmodeller som ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet. Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vid adoption av styrmodeller. Dessa är bland annat rationella val, tvingande faktorer och mode. Syfte: Syftet med denna undersökning är att utifrån den presenterade teorin, utvärdera varför vissa kommuner i Sverige valt att inte implementera balanserat styrkort. Vidare att undersöka vad som skiljer icke-adoptörer från adoptörer och faktorer som påverkar beslutet om icke- adoption. Metod: Inför undersökningen utfördes 16 telefonintervjuer med ekonomichefer runt om i Sverige. Kommunerna valdes ut utifrån den klassificering som Svenska kommunförbundet har gjort där alla kommuner delats in i nio klasser. Ur åtta klasser utvaldes två kommuner där en var icke-adoptör och en var adoptör av balanserat styrkort. Slutsatser: Brist på resurser, personal och tid har angetts som huvudfaktorer till ickeadoption. Icke-adoptörerna anser att nyttan av styrmodellen inte överstiger kostnaderna och att det är ett komplicerat skrivbordsarbete. Vidare verkar den första kontakten och upplevelsen av denna ha inverkat på valet om att inte implementera balanserat styrkort. Icke-adoptörer hade främst skriftliga källor, tidskrifter och litteratur som första informationskälla vilka de upplevt som positiva. Detta har dock inte bidragit till adoption av balanserat styrkort. Adoptörernas första kontakt med balanserat styrkort bestod främst av konferenser och interna källor. Deras upplevelser var inte positiva i samma utsträckning som bland icke-adoptörerna men balanserat styrkort har ändå införts i dessa kommuner. Icke-adoptörer anser att de inte påverkas av kranskommuner dock funderar vi om det ändå inte finns en indirekt påverkan eftersom ingen använder balanserat styrkort i närområdet.