dc.contributor.author | Begovic, Anela | |
dc.contributor.author | Karlsson, Ewelinn | |
dc.date.accessioned | 2008-01-31T14:40:09Z | |
dc.date.available | 2008-01-31T14:40:09Z | |
dc.date.issued | 2008-01-31T14:40:09Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/9501 | |
dc.description.abstract | Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inom
organisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodell
som presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra den
ekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraft
internationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av många
privata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn.
I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption – implementering av olika styrmodeller
som ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet.
Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vid
adoption av styrmodeller. Dessa är bland annat rationella val, tvingande faktorer och
mode.
Syfte: Syftet med denna undersökning är att utifrån den presenterade teorin, utvärdera
varför vissa kommuner i Sverige valt att inte implementera balanserat styrkort. Vidare att
undersöka vad som skiljer icke-adoptörer från adoptörer och faktorer som påverkar
beslutet om icke- adoption.
Metod: Inför undersökningen utfördes 16 telefonintervjuer med ekonomichefer runt om i
Sverige. Kommunerna valdes ut utifrån den klassificering som Svenska kommunförbundet
har gjort där alla kommuner delats in i nio klasser. Ur åtta klasser utvaldes två kommuner
där en var icke-adoptör och en var adoptör av balanserat styrkort.
Slutsatser: Brist på resurser, personal och tid har angetts som huvudfaktorer till ickeadoption.
Icke-adoptörerna anser att nyttan av styrmodellen inte överstiger kostnaderna
och att det är ett komplicerat skrivbordsarbete. Vidare verkar den första kontakten och
upplevelsen av denna ha inverkat på valet om att inte implementera balanserat styrkort.
Icke-adoptörer hade främst skriftliga källor, tidskrifter och litteratur som första
informationskälla vilka de upplevt som positiva. Detta har dock inte bidragit till adoption
av balanserat styrkort. Adoptörernas första kontakt med balanserat styrkort bestod främst
av konferenser och interna källor. Deras upplevelser var inte positiva i samma
utsträckning som bland icke-adoptörerna men balanserat styrkort har ändå införts i dessa
kommuner. Icke-adoptörer anser att de inte påverkas av kranskommuner dock funderar vi
om det ändå inte finns en indirekt påverkan eftersom ingen använder balanserat styrkort i
närområdet. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Ekonomistyrning | en |
dc.relation.ispartofseries | 07-08-22 | en |
dc.title | Varför används inte balanserat styrkort? -En jämförelse mellan adopterande och icke-adopterande kommuner | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |