Visa enkel post

dc.contributor.authorJasminka Kovaljswe
dc.contributor.authorSeyed Fatemeh (Arezou) Sharifiswe
dc.contributor.authorswe
dc.date.accessioned2008-03-12T15:22:24Z
dc.date.available2008-03-12T15:22:24Z
dc.date.issued2008swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/9779
dc.description.abstractSammanfattning Innan vi började vår undersökning var våra erfarenheter av matematikundervisning att matematikboken dominerar i matematikundervisningen. Under vår lärarutbildning vid Göteborgs universitet läste vi om olika lärandeteorier och inriktningar. Vi blev intresserade av den sociokulturella synen på lärandet som betonar kommunikation och samspel. Läroplanens krav på ett lustfyllt lärande, konstruktivism", Learning by doing" och sociokulturell syn på lärande handlar om att sätta eleven i centrum. Motivation till vår undersökning fick vi genom att läsa olika Skolverksrapporter. Dess rapporter handlade om elevers svaga resultat i de nationella proven i matematik. Enligt Skolverksrapporter tycker många elever att matematik är svårt och tråkigt. En orsak till detta är att eleverna inte har någon förståelse för matematikinnehållet och dess samband med vardagslivet. Detta leder till att eleverna tappar motivation och lust att lära sig. På grund av detta ville vi undersöka hur elever i årskurs tre, fyra och fem ser på sin matematikundervisning. För att komma åt elevernas tankar och få ett väl underbyggt resultat valde vi att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Eftersom vi inte hade någon möjlighet att göra observationer under en vanlig laborativundervisning genomförde vi två egna planerade "Praktisk matematik" - lektioner. Vår datasamling är baserad på observationer under de två lektionerna, enkäter och intervjuer med sju elever som gjordes efter varje lektion. Resultat av vår undersökning visade att eleverna från årskurs tre, fyra och fem ansåg att matematikboken står i centrum i undervisningen. Eleverna tyckte också om "Praktisk matematik" - lektionerna. De valda aktiviteterna fångade elevernas intresse vilket ledde till ökad motivation och ökat engagemang. Denna undersökning har även gett oss en möjlighet att se olika aspekter av laborativ undervisning. Förutom aktivitetsuppgifter bör lärare noggrant planera tid och gruppsammansättning. Laborativa aktiviteter krävde samarbete i grupp vilket gav olika uttalande från elever. Eleverna hävdade att de lärde sig bäst genom matematikboken vilket vi tolkade att det berodde på deras vana med det "enformiga" arbetssättet i klassrum. Resultatet av enkäterna visade att nitton av sammanlagt tjugotvå elever i vår undersökning tyckte att matematik är roligt och lätt. Däremot kunde vi inte konstatera vid intervjutillfället om eleverna hade någon förståelse för sambandet mellan matematik och vardagsliv. Vi anser att en individanpassad och varierad undervisning som innehåller bl.a. laborativ matematik och kräver samarbete och grupparbete främjar elevers motivation och lust att lära.swe
dc.language.isosvswe
dc.subjectMotivationswe
dc.subjectlust att läraswe
dc.subjectsamarbeteswe
dc.subjectlaborativt aswe
dc.titleMatematikundervisning för alla eleverswe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokCswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Sociologiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Sociologyeng
dc.type.degreeStudent essayswe


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post