dc.contributor.author | Jasminka Kovalj | swe |
dc.contributor.author | Seyed Fatemeh (Arezou) Sharifi | swe |
dc.contributor.author | | swe |
dc.date.accessioned | 2008-03-12T15:22:24Z | |
dc.date.available | 2008-03-12T15:22:24Z | |
dc.date.issued | 2008 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/9779 | |
dc.description.abstract | Sammanfattning
Innan vi började vår undersökning var våra erfarenheter av matematikundervisning att matematikboken
dominerar i matematikundervisningen. Under vår lärarutbildning vid Göteborgs universitet läste vi om olika
lärandeteorier och inriktningar. Vi blev intresserade av den sociokulturella synen på lärandet som betonar
kommunikation och samspel. Läroplanens krav på ett lustfyllt lärande, konstruktivism", Learning by doing" och
sociokulturell syn på lärande handlar om att sätta eleven i centrum. Motivation till vår undersökning fick vi
genom att läsa olika Skolverksrapporter. Dess rapporter handlade om elevers svaga resultat i de nationella
proven i matematik. Enligt Skolverksrapporter tycker många elever att matematik är svårt och tråkigt. En orsak
till detta är att eleverna inte har någon förståelse för matematikinnehållet och dess samband med vardagslivet.
Detta leder till att eleverna tappar motivation och lust att lära sig. På grund av detta ville vi undersöka hur elever i
årskurs tre, fyra och fem ser på sin matematikundervisning.
För att komma åt elevernas tankar och få ett väl underbyggt resultat valde vi att använda oss av både en
kvalitativ och en kvantitativ metod. Eftersom vi inte hade någon möjlighet att göra observationer under en vanlig
laborativundervisning genomförde vi två egna planerade "Praktisk matematik" - lektioner. Vår datasamling är
baserad på observationer under de två lektionerna, enkäter och intervjuer med sju elever som gjordes efter varje
lektion.
Resultat av vår undersökning visade att eleverna från årskurs tre, fyra och fem ansåg att matematikboken står i
centrum i undervisningen. Eleverna tyckte också om "Praktisk matematik" - lektionerna. De valda aktiviteterna
fångade elevernas intresse vilket ledde till ökad motivation och ökat engagemang. Denna undersökning har även
gett oss en möjlighet att se olika aspekter av laborativ undervisning. Förutom aktivitetsuppgifter bör lärare
noggrant planera tid och gruppsammansättning. Laborativa aktiviteter krävde samarbete i grupp vilket gav olika
uttalande från elever.
Eleverna hävdade att de lärde sig bäst genom matematikboken vilket vi tolkade att det berodde på deras vana
med det "enformiga" arbetssättet i klassrum. Resultatet av enkäterna visade att nitton av sammanlagt tjugotvå
elever i vår undersökning tyckte att matematik är roligt och lätt. Däremot kunde vi inte konstatera vid
intervjutillfället om eleverna hade någon förståelse för sambandet mellan matematik och vardagsliv. Vi anser att
en individanpassad och varierad undervisning som innehåller bl.a. laborativ matematik och kräver samarbete och
grupparbete främjar elevers motivation och lust att lära. | swe |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.subject | Motivation | swe |
dc.subject | lust att lära | swe |
dc.subject | samarbete | swe |
dc.subject | laborativt a | swe |
dc.title | Matematikundervisning för alla elever | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | C | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Sociology | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |