Från frö till förståelse

Abstract

I dagens samhälle saknar många barn och unga en lokal förankring och förståelse för bland annat matens ursprung. Ett sätt att motverka denna trend kan vara en implementering av skolträdgårdar som pedagogiskt verktyg. Skolträdgårdar har funnits i den svenska folkskolan sedan 1842, men i takt med industrialisering, effektivisering och urbanisering försvann undervisningsmetoden från dess läroplan. I nuläget i Sverige saknas det forskning kring en implementering av skolträdgårdar i undervisningen, framförallt inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Däremot visar denna studie att skolträdgårdar redan används inom förskola, grundskola och kommunala projekt i samband med undervisning i olika skolämnen såsom biologi, språk, matematik, slöjd och även hem- och konsumentkunskap. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka användningen av skolträdgårdar som pedagogiskt verktyg utifrån lärares och andra pedagogers erfarenheter och uppfattningar. Genom sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med lärare och andra pedagoger som arbetar aktivt med skolträdgårdar belyses deras erfarenheter och uppfattningar kring hur denna undervisningsform påverkar bland annat elevers lärande och engagemang. Den tematiska analysen har genomförts med stöd av ett teoretiskt ramverk bestående av ekopedagogik, platsbaserat lärande och lärande för hållbar utveckling. Resultaten visar att skolträdgårdar skapar en konkret och sinnesbaserad lärandemiljö som främjar elevers motivation, delaktighet och förståelse för bland annat hållbar konsumtion och miljömässiga samband. Informanterna i studien lyfter även fram skolträdgården som inkluderande miljö där alla elever, oavsett förutsättningar, kan lyckas. Samtidigt synliggör resultatet hinder och utmaningar i form av resurser såsom tid och pengar, bristande stöd från skolans ledning, otillräcklig kompetens och svårigheter att koppla undervisningen direkt till skolans styrdokument. Slutsatsen är att skolträdgårdar har stor potential som pedagogiskt verktyg för att konkretisera kunskaper inom hälsa, ekonomi och miljö i undervisningen, särskilt inom hem- och kon-sumentkunskap där teori och praktik förenas i vardagsnära sammanhang. En implementering av skolträdgårdar kräver dock ett starkt strukturellt stöd, kompetensutveckling, ett tydligare didaktiskt ramverk men framförallt att lärare och andra pedagoger har ett intresse och visar engagemang.