Digital vård och fysiska köer - en studie av nätläkarkostnadernas påverkan på tillgängligheten i primärvården

Abstract

Digitala vårdtjänster har blivit alltmer populära i Sverige under de senaste åren, men det råder delade meningar bland forskare och vårdanställda om huruvida dessa har en positiv påverkan på vårdsamhället eller inte. Denna uppsats syftar till att undersöka hur kostnaden för utomlänsersättning i samband med användningen av privata digitala vårdtjänster har påverkat väntetiderna inom primärvården. Detta görs genom en regressionsanalys, där ytterligare variabler så som bra självskattad hälsa, medianålder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras för. Undersökningen baseras på data över Sveriges samtliga regioner som samlats in för tidsperioden 2019–2023. I studien undersöks även om väntetiderna skiljer sig åt i landets största regioner jämfört med övriga. Eventuell förändring över tid studeras inte i denna uppsats. Med den data som används i studien kan inget signifikant samband mellan kostnadsandelen för utomlänsersättning i samband med digitala vårdbesök och väntetider i primärvården påvisas. Däremot tenderar ett flertal socioekonomiska faktorer, så som ekonomisk standard och eftergymnasial utbildning ha en påverkan på väntetiderna. Detsamma gäller för självskattad hälsa och om man befinner sig i en av de tre största regionerna i landet eller inte. Resultatet i denna undersökning bör tolkas med försiktighet på grund av bristfällig data. En stor del av den undersökta perioden präglades dessutom av covid-19-pandemin, vilket kan ha påverkat resultatet men inte ryms inom ramen för denna uppsats.