I Detektivskolans spår...En kvalitativ studie på spaning efter familjeprogrammet De otroliga årens långvariga effekter

Abstract

Utgångspunkten för studien ligger i att, efter 1-1,5 år efter de avslutat familjeprogrammet De otroliga åren (the Incredible Years, Webster-Stratton), undersöka och belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av  om och hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat tänkandet kring den egna föräldrarollen  hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat deras eget beteende  hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat barnens beteende och  att använda sig av programmets metoder på egen hand.

Utifrån en kvalitativ metod intervjuades tio föräldrar som deltagit i och avslutat programmet i Familjemottagningen i Majornas, regi under höst- respektive vårterminen 200X. Under intervjun fick de även fylla i två strukturerade formulär; Eyberg Child behavior Inventory (ECBI), som används för att uppskatta tidiga beteendeproblem och för utvärdering av behandling, samt ytterligare ett formulär som ber föräldrarna uppskatta vilken nytta de haft av programmets metoder/tekniker i sitt samspel med barnen, när det gäller att minska deras ”oönskade” beteende. Analysen av intervjuerna och formulärsvaren visar att de flesta av föräldrarnas, och barnens, beteende påverkas och förändras avsevärt efter deltagandet, och att man oftast lyckas bevara effekterna och de nya beteendemönstren. Även de som föll tillbaka i negativa beteenden och interaktioner har ändå sett en utveckling och upplever sig stärkta av att ha deltagit. Många föräldrar tror dock att återfall och uppkomsten av nya problem skulle kunna undvikas om ett uppföljningsarbete gjordes mer aktivt. Med utgångspunkt i intervjusvaren kan man se att alla föräldrar gjort en permanent förändring i sitt tänkande och förhållningssätt till interaktionen med, och relationen till, barnet samt till sin egen roll som förälder. Samtliga föräldrar anser sig har haft nytta av programmets metoder i sin vardag och många använder dem fortfarande idag.