Elevers skiljetecken: Gymnasieelevers attityder till och bruk av skiljetecken och skrivtecken i svenska

Abstract

Användningen av skiljetecken kan ses som en självklarhet vid skrivandet av texter. Ändå är forskningsområdet om elevers skiljeteckensanvändning svagt. Föreliggande arbete har därför haft som utgångspunkt att undersöka gymnasieelevers attityder till och bruk av skiljetecken och skrivtecken i svenska. Arbetet har antagit en sociolingvistisk utgångspunkt, med attityder och lärares språkvårdande uppdrag i fokus. Materialinsamlingen har skett genom ett frågeformulär som har skickats ut till klasser som läser svenska 3. Enkäten har bestått av frågor som berör dels attityder till skiljetecken, dels hur eleverna ser på andras användning av skiljetecken i olika texttyper, dels vilka tecken som eleverna själva anser passar i olika språkliga situationer. Materialet har sedan bearbetats genom univariata och bivariata analyser, för att få syn på olika samband i relation till den teoretiska utgångspunkten. Resultatet visar på att eleverna till stor del uppskattar en regelmässig användning av skiljetecken, framför allt vad gäller i sakprosa och skönlitteratur. Samtidigt följer inte deras egen användning några etablerade regler i samma utsträckning. Något som sticker ut är flera elevers tendens till att följa engelska skrivregler, snarare än svenska, i vissa situationer. Det tycks även finnas en endimensionell förståelse för skiljeteckens funktion i skönlitteratur hos flera elever. Resultatet diskuteras utifrån dess språkvårdande och didaktiska implikationer. Om det är önskvärt att ge elever möjligheten att behärska en regelmässig skiljeteckensanvändning, och en förståelse för skiljetecknens funktioner, tycks dagens undervisning inte vara tillfyllest. Att ge eleverna bättre verktyg för att lättare tillägna sig korrekta språknormer, och att diskutera skiljetecknens funktion som stilmedel i skönlitteratur, kan vara två alternativ för att bidra till elevernas utveckling.