En läromedelsanalys om tankesätt och strategier relevanta för räknesättet subtraktion

Abstract

I Sverige utförs Nationella Prov i årskurs tre och resultaten från dessa visar att elever har större svårigheter med Delprov F, som testar elevernas kunskaper i skriftliga räknemetoder, i jämförelse med andra delprov. Även räknesättet subtraktion visar sig vara ett svårare räknesätt för elever i svensk skola. Syftet med denna studie är därav att undersöka läromedel, som är en stor del i svensk undervisning, för att se hur subtraktion framställs och redovisas. Detta syfte resulterade i följande frågeställningar:

1. Hur stor andel av läromedlet lyfter olika tankesätt inom subtraktion samt hur är uppgifterna kring dessa formulerade? 2. Vilka subtraktionsstrategier lyfts i lärarhandledningen och hur uppmanar läromedlet till undervisning om dessa?

För att kunna besvara frågeställningarna utformades två kodningsscheman, som sedan använ-des för att analysera tre läromedel. Kodningsschema 1 syftar till att besvara frågeställning ett och kodningsschema 2 syftar till att besvara frågeställning två. Den första analysen resulterade i att tankesättet ta bort tar störst plats i två av de valda läromedlen, de läromedel som beskrivs som mer traditionella läromedel. Det läromedel som inte klassas som traditionellt uppvisar där-emot ingen större skillnad i hur stor andel av undervisningen som uppmanar till ett visst tanke-sätt, utan i detta fall får eleverna själva komma fram till ett tankesätt. Resultatet för den andra analysen visar på en liknande skillnad mellan de traditionella läro-medlen och det nytänkande läromedlet. De traditionella läromedlen visar på en tydligare ledande roll för läraren i undervisningen, där elevernas roll blir att arbeta med en strategi i taget som läraren introducerar. I det nytänkande läromedlet får eleverna däremot själva komma på strategier, som senare jämförs med andra strategier. Däremot framgick inte tydligt i något av läromedlen vilka strategier som skulle användas. Sammanfattningsvis tillåts eleverna genom det nytänkande läromedlet att utveckla en anpassningsbarhet, effektivitet och korrekthet i sin strategianvändning i större utsträckning, jämfört med de traditionella läromedlen.