Kvinnans formler i mannens räknebok - en innehållsanalys av läroböcker i matematik år f-3 utifrån ett genusperspektiv

Abstract

Studiens syfte är att synliggöra hur kön görs utifrån ett genusperspektiv i matematikläroböcker för lägre åldrar och hur bilden förändrats över tid. Studien är en komparativ tematisk innehållsanalys baserad på Yvonne Hirdmans (2001) genusteorier om könens isärhållande och hierarkier, där mannen är överordnad kvinnan, Sandra Hardings (1986) teorier om strukturellt- och symboliskt genus och Janne Bromseths (2010) teorier om heteronormativitet. Fokus ligger på analys av de textbaserade räkneuppgifterna som förekommer i läroböckerna, såsom till exempel räknesagor med tillhörande bilder. De fyra matematikläroböcker som analyseras är från olika utgivningsår för att synliggöra en eventuell förändring över tid. De nedslag i tiden som gjorts är anpassade efter de läroplaner som varit rådande, vilket innebär att alla läroböcker representeras av varsin läroplan. Påverkad av debatten kring kvinnlig representation och brist på närvaro i historieläromedel och de naturorienterade skolämnena ställde jag mig innan undersökningen frågan, hur syns och representeras respektive kön i matematikläroböcker? Resultatet av undersökningen visar att läroböckerna innehåller stereotypiska strukturella- och symboliska genus och dikotomier och hierarkier där mannen är överordnad kvinnan. Dikotomierna, det vill säga särhållandet av könen, och hierarkierna minskar dock med de nyare läroböckerna. Den didaktiska konsekvensen av studien är att lärare bör, oavsett skolämne, vara genusmedvetna vid granskning av läromedel. Framförallt när det kommer till hur kön görs i läroböcker och hur det kan påverka eleverna.