DEN POLARISERADE DISKURSEN PÅ SOCIALA MEDIER En strukturerad litteraturöversikt om barns och ungas psykiska hälsa i relation till sociala medier

Abstract

Sociala medier präglat av toxiskt innehåll är i vår samtid en integrerad och självklar del av vardagen för människan, inte minst för barn och unga som dessutom är en sårbar grupp. Idag använder 9 av 10 ungdomar sociala medier, en häpnadsväckande siffra som dessutom går lägre och lägre ner i åldrarna. I linje med att sociala medier får sin genomslagskraft i mitten på 2000-talet sjunker också den psykiska hälsan hos ungdomar i USA, en indikation som visar samband mellan de två faktorerna. Syftet med denna strukturerade litteraturöversikt är följaktligen att undersöka hur empirisk forskning skildrar barns och ungas (10-18 år) användning av sociala medier i relation till psykisk hälsa. Genom strukturerad metodologi med inslag av systematiska tillvägagångssätt har denna litteraturöversikt ställt samman 14 empiriska studier. Tematisk analys används för att identifiera mönster och dimensioner i forskningen, som noggrant har valts ut och granskats. Resultatet visar att sociala medier på olika sätt medför psykiskt välbefinnande såväl som psykiska besvär för barn och unga. Däremot är orsakerna skilda, kontextuella och inte minst individuella vilket visar att dessa behöver tas i beaktning för att ett barn- och ungdomsvetenskapligt perspektiv ska bli synligt. Ytterligare ett viktigt tema som genomsyras är den polariserade diskursen: sociala medier skildras som en gråzon där positiva och negativa effekter integreras och uppfattas som varken entydiga eller universella. Föreliggande studie klargör att sociala medier inte är gott eller ont, utan de bör snarare förstås utifrån de individuella, kontextuella och samhälleliga faktorer som tillskriver sociala medier mening.